Den 18 mars är det presidentval i Ryssland. I den första omgången deltar åtta kandidater, men det finns knappast någon som är spänd på vem som blir valets slutliga segrare. Det kanske inte ens behövs någon andra omgång. Misshandel och påtryckning håller såväl anhängare som motståndare under kontroll.
– Det här valet ska närmast demonstrera Vladimir Putins makt. Med resultatet berättigar han sin position, och samtidigt är resultatet är en signal till hans motståndare att motstånd är lönlöst, summerar Margarita Zavadskaya, nyanställd forskardoktor vid Alexandersinstitutet. Hon har forskat i valmissbruk. En del av hennes forskning har fokuserat uttryckligen på Ryssland.
Zavadskaya anser att det uppenbara resultatet gör det kommande valet ointressant, men hon tror att man trots allt kan vänta sig åtminstone våld, påtryckning och mediekontroll.
Valdeltagandet det viktigaste
I det kommande valet vill Putin snarare se ett högt valdeltagande än samla ett rekordantal röster, menar Zavadskaya.
Ett högt valdeltagande skulle bevisa hur många som stöder honom.
Många ryssar ställer sig genuint bakom Putin, och därför är valfusket mindre utbrett än i exempelvis dumavalet.
– Det beror dels på stödet för honom, dels på kravet att det måste se ut som ett ärligt val, säger Zavadskaya.
Om det verkar som att folket har fått sin vilja igenom och rätt person har blivit vald, är det svårare att ifrågasätta Putins maktposition.
Resultatet är ändå knappast helt sanningsenligt.
Zavadskaya tror att makthavarna är rädda även om de ser ut att sitta stadigt. Efter förra valet ordnade människorna protester för att uttrycka sitt missnöje över det oärliga valet. Tiotusentals människor protesterade, och de som regerar önskar sig knappast likadana demonstrationer på nytt.
Fusk redan före valet
Valfiffel har en lång historia i Ryssland. Dagens makthavare har lärt sig av sina föregångare. För drygt tio år sedan påverkades valresultatet av korruption och köpta röster, men numera har makthavarna gått in för en skrämseltaktik.
– Man har övergått från morot till käpp, sammanfattar Zavadskaya.
Hon menar att valresultatet i hög grad formas redan före valet, i synnerhet på arbetsplatserna.
– En stor del av ryssarna jobbar för staten eller i statsägda bolag. Där finns det en stor risk att förlora sitt jobb om man röstar fel eller låter bli att rösta. Påtryckningarna utövas egentligen inte direkt, men det råder en allmän stämning som säger hur man ska agera.
Att ingjuta rädsla är också förenat med våld. Väktarna av lagen organiserar spridda och slumpmässiga attacker där de misshandlar Putins motståndare. Myndigheterna profilerar anhängarna till oppositionsledaren Aleksej Navalnyj, och kan misshandla dem redan före demonstrationerna.
– Budskapet är att det inte lönar sig att ordna protester, säger Zavadskaya.
Hon anser att det tidigare var relativt tryggt att ha ledande oppositionsroller men att det inte längre är det. Nu är det också andra än Navalnyj som grips och övervakas.
– Putin nämner aldrig Navalnyj vid namn när han pratar om honom. Ryssarna brukar skämta om att Navalnyj är ”han vars namn inte får nämnas”, säger Zavadskaya med ett skratt.
Putin låter inte heller Navalnyj visas på tv eller i tidningarna. Därför har Navalnyj en egen kanal på Youtube där folk kan titta på bland annat programmet Cactus, som handlar om statsfinanserna.
Tv-stjärna och rötägg roar publiken
Det ryska valet handlar om att de som har makten vill visa musklerna, men samtidigt är det också frågan om underhållning.
– Putin och Ryssland är som ett gammalt äkta par som nu försöker liva upp sitt förhållande genom ett val, säger Zavadskaya.
Sju av de åtta kandidaterna ska närmast underhålla eller göra valurnorna lockande för dem som inte har tänkt rösta.
I synnerhet den politiska nykomlingen Ksenija Sobtjak och företagaren Pavel Grudinin, som företräder det kommunistiska partiet, är mycket synliga.
– Sobtjak har varit tv-programledare. Hon säger sig vara ett alternativ att rösta på för den som vill rösta mot alla andra kandidater, men i själva verket ser hon närmast ut som en birätt till huvudrätten, bedömer Zavadskaya.
Sobtjak splittrar kraftigt folkets åsikter, men hon har trots det också fått positiv publicitet i massmedierna. Grudinin har däremot gjorts till valets rötägg. De statliga medierna har svartmålat hans kampanj fullständigt.
Putins seger betyder dåliga år för ekonomin
Det ekonomiska läget i Ryssland har blivit en aning bättre under de senaste åren, men utvecklingen blir knappast snabbare om och när Putin fortsätter som president.
– Just nu är det ekonomiska läget stabilt men framtidsutsikterna är inte speciellt optimistiska, säger Zavadskaya.
Ryssland har isolerat sig från västvärlden vilket innebär att handelsförbindelserna åtminstone inte blir bättre.
– Den intressantaste frågan under de följande sex åren är vad som händer med den ryska grundlagen.
Enligt de nuvarande lagarna kan Putin inte längre försöka bli president, men han kan givetvis ännu ändra på detta.
- Nyckeln till den ryska politiken är att veta vad Putin tänker, säger Zavadskaya.
– Synd bara att det är omöjligt.