Finland gör sig redo för 100 år till

Vilka händelser har format Finland till det land det är i dag? Vägen till Finlands självständighet och demokrati kartläggs i nytt forskningsprojekt.

Det är ett forskningsprojekt av betydande mått som Helsingfors universitets professor i historia Henrik Meinander håller i sina händer. Inför Finlands 100-årsjubileum ska han och ett tiotal forskare från Finland och Sverige undersöka de drivkrafter som format de två ländernas politiska system. Med start år 1890 och med slutpunkt en bit in i framtiden år 2020 ska teamet under de tre år projektet pågår hinna bearbeta 130 år från tre århundraden.

– Projektet är vårt sätt att fira Finlands 100-årsjubileum. För en historiker är självständighetsåret 1917 inte en tillräcklig förklaring. Grunden till Finlands självständighet lades många år tidigare och måste därför ses ur ett längre perspektiv, säger Meinander.

Lärdom av historien

Projektet är indelat i tre tidsperioder som var och en formar ett delprojekt. Åren 1890-1930 undersöks vid Jyväskylä universitet, åren 1930-1980 kartläggs vid Helsingfors universitet och åren 1980-2020 analyseras vid Södertörns högskola i Sverige.

– Finlands och Sveriges demokratier har varit ovanligt bestående, trots stora prövningar. Hur lyckades man behålla och förnya demokratin när så många andra länder i Europa misslyckades under 1900-talet, frågar Meinander. Han tillägger att det långa tidsperspektivet ger värdefull kunskap för att tackla dagens hot mot demokratin.

Ett problem med tidigare översikter av Finlands och Sveriges politiska system är att de fokuserar på de inhemska händelseförloppen.

– Vi vill betona att den inhemska politiska kulturen bara är en komponent i ländernas demokratiska utveckling. Utanför landsgränserna hände det saker som både stärkte och hotade Finlands och Sveriges demokratier. Vi kommer att ta fasta på dem i vår undersökning, lovar Meinander och nämner geopolitiken och den globala ekonomin, som två exempel på dessa externa faktorer.

Demokratin vissnar i mager grund

Meinanders team tar sig an åren 1930-1980.

 – Det var en period då det huvudsakligen gick bra för Sverige och Finland även om andra världskriget självfallet var en extrem prövning för Finland. Stormaktspolitiken och det kalla kriget stärkte nationalstatens roll vilket gjorde att de två länderna kunde föra en välfärdspolitik som bland annat jämnade ut de sociala och regionala skillnaderna. I goda tider är det lättare att kompromissa mellan olika intressen, beskriver Meinander.

I dag är situationen annorlunda.

– Det svåra ekonomiska läget är det största hotet mot demokratin. När den ekonomiska tillväxten stagnerar blir det svårare att förverkliga vallöftena. Tron på det politiska systemet minskar och man börjar ifrågasätta dess funktionsduglighet, varnar Meinander.

– Våra demokratiska strukturer ses som självklara. Men det är de inte. En välfungerande demokrati behöver ett starkt medborgarsamhälle, en stabil geopolitiskt omgivning och ekonomisk tillväxt. Om någon av dessa bitar saknas, vissnar demokratin, förutspår Meinander.

Läs mer om: Samhälle & ekonomi