Finlands Akademis forskardoktor Visa Kurki föreslår att djur ska kunna vara rättssubjekt lika väl som människor och företag kan vara det. Endast rättssubjekt kan ha rättigheter. Enligt gällande lagstiftning är djur egendom som kan jämföras med föremål, men det kan tolkas som att djuren har rättigheter redan med stöd av gällande lagstiftning.
– Det är hög tid att vi också börjar se djuren som rättssubjekt som har juridiska rättigheter, säger Visa Kurki.
Rätt att slippa uppleva onödigt lidande
Enligt Kurki innehåller den nuvarande djurskyddslagen vackert klingande formuleringar. Enligt 3 § ska djur behandlas väl och får inte åsamkas onödigt lidande. Trots den här utgångspunkten anses lidande nästan alltid vara ”nödvändigt".
– Det är till exempel tillåtet att kastrera smågrisar och renkalvar utan smärtlindring. Detsamma gäller överavel av hundar.
Det är också lätt att kringgå den nuvarande djurskyddslagen och djurhållningsförbuden och att fortsätta bedriva brottslig verksamhet i någon annans namn. Systemet behandlar också djuren på olika sätt beroende på hur mycket de syns till för människorna. Exempelvis pälsdjur hålls i trånga burar på pälsfarmer utan möjlighet att leva ett arttypiskt liv, men när människorna ser samma djurart i en djurpark är förhållandena betydligt bättre, påpekar Kurki.
– Djuren har inget grundlagsenligt skydd, och den nuvarande lagen tas inte på tillräckligt stort allvar när man tänker på de brott mot djur som ständigt begås.
Kurki är vice ordförande för Finlands djurrättsjurister rf, som bildades 2018. Föreningen har utarbetat ett förslag om djurens grundläggande rättigheter, som den anser att bör skrivas in i Finlands grundlag. Vanlig lagstiftning får inte stå i strid med grundlagen. Det innebär att om djurens grundläggande rättigheter står skrivna i den är det svårare att bryta mot djurskyddslagen, eftersom man då bryter också mot grundlagen. Kurki ser emellertid inte enbart strängare straff som en fungerande metod för att främja djurens välbefinnande och för att följa lagen.
Traditionellt har man tänkt sig att djurskyddslagar inte medför rättigheter för djuren, utan endast skyldigheter för människorna. Men enligt Kurki kan man se att redan den nuvarande lagen också medför rättigheter för djur: exempelvis rätt att bli behandlade väl och rätt att slippa uppleva onödigt lidande.
Frågan anknyter i vidare bemärkelse till rättssubjektivitet, som var temat för Kurkis doktorsavhandling vid University of Cambridge. Doktorsavhandlingen belönades med två pris vid universitetet i Cambridge, bland annat Yorke Prize-priset, som värderas högt vid juridiska fakulteten. Mot slutet av 2019 publicerade Oxford University Press boken A Theory of Legal Personhood, som redigerats utgående från doktorsavhandlingen.
Rättssubjekt är ett gammalt begrepp
Begreppet rättssubjekt har rötter i den romerska rätten, men i västvärlden råder en tysk rättsuppfattning som härstammar från 1700–1800-talen. Enligt den rättsuppfattningen är djuren egendom, inte rättssubjekt. Men enligt Kurki var de tyska rättsvetarna mest intresserade av privaträttsliga frågor, till exempel avtal och äganderätt. Djur har ju inte till exempel rätt att ingå avtal.
– Djurskyddsrätten handlar om att skydda djuren, och ur det perspektivet kan ett djur redan förstås som ett rättssubjekt.
I den artificiella intelligensens tidevarv har subjektsfrågan väckt intresse på bred front. Begreppet har emellertid varit viktigt också inom verksamheten för den amerikanska organisationen Nonhuman Rights Project. Organisationen har försökt få domstolar att bevilja vissa djur personstatus och habeas corpus-rätt, som tryggar den personliga friheten. Professor Laurence Tribe från Harvard University hänvisade till Kurkis undersökningar i sitt yttrande i samband med en sådan rättegång.
Nonhuman Rights Project har fått mycket publicitet, även om organisationen ännu inte vunnit så många egentliga segrar. Men det finns ett undantag: föreningens argentinska systerorganisation fick en argentinsk domstol att bevilja schimpansen Cecilia habeas corpus-rätt. Genom domstolens beslut fick Cecilia flytta från en djurpark till en djurfristad.
Helsingfors universitets rektor Jari Niemelä har beviljat ett treårigt forskningsanslag 2020–2022 för Visa Kurkis projekt Animals under a Welfarist Regime: Theory and General Principles of Animal Law. Inom projektet granskar man djurskyddslagstiftningens nuläge och försöker förstå till exempel det nämnda begreppet ”onödigt lidande”: När är lidande nödvändigt? Finansieringen används för att avlöna en doktorand och en post doc-forskare.