Kina söker nordisk välfärd

Kan den nordiska välfärdsmodellen hjälpa Kina att ta hand om sin åldrande befolkning och oskyddade arbetskraft?

Det är en fråga som professor Pauli Kettunen tillsammans med forskare från ett tjugotal övriga kinesiska och nordiska universitet i Sino-Nordic Welfare Research Network (SNoW) försöker besvara. Det kinesisk-nordiska nätverket uppkom i samband med den nordiska spetsforskningsenheten NordWel (2007-2012), som leddes av Kettunen.  

– Kinas ekonomi har växt explosionsartat, men landets socialskydd och välfärdssystem har hamnat på efterkälken. Det här börjar få märkbara konsekvenser och Kina söker nu aktivt efter modeller som kan hjälpa dem att tackla de utmaningar som det kinesiska samhället står inför, berättar Kettunen. De största utmaningarna är den åldrade befolkningen och den stora rörliga arbetskraften.

– Kinas enbarnspolitik har försvårat omhändertagandet av landets äldre. Den kinesiska traditionen, där barnen tar hand om sina föräldrar, går inte ihop med dagens arbetsmarknad. Många flyttar till de större städerna i jakt på arbete och har inte möjlighet att ta hand om föräldrarna som blir kvar i hemtrakten.

Kina tar steg mot universell välfärd, Norden demonterar?

Kettunen poängterar att när man i Norden talar om migrantarbetare ofta menar utländska immigranter, är det i Kina fråga om en stor inhemsk flyttrörelse från landsbygd till stad. Andelen migrantarbetare i Kina ökade från 15 miljoner till 211 miljoner under åren 2003-2009. Idag uppskattas de till cirka 260 miljoner.

– Det nuvarande kinesiska systemet fungerar så att medborgare som är registrerade i städer har tillgång till bättre välfärd än de på landsbygden. I praktiken är det dock mycket svårt för migrantarbetare som lämnat landbygden att registrera sig i den nya staden. De faller mellan två stolar.

– En lösning är att göra välfärden tillgänglig för alla oberoende av hemort. Våra forskarkolleger signalerar att Kina håller på ta försiktiga steg mot en sådan universell välfärdsmodell, berättar Kettunen och tycker det är lite sorglustigt att man i Norden istället verkar ta försiktiga steg åt motsatt håll.

Nordiska värderingar på export

De kinesiska forskarna har enligt Kettunen klara mål och en pragmatisk inställning till vad de vill få ut av det nordisk-kinesiska forskningssamarbetet om välfärd. De vill utveckla modeller som kan lösa de problem som beskrivs ovan. Men vad vill de nordiska forskarna få ut av samarbetet? 

– Kunskapsutbytet går åt två håll. Genom samarbetet får vi inte bara kunskap om de kinesiska strukturerna, utan upptäcker också nya infallsvinklar på vår egen välfärdsmodell.

– Vi kan t.ex. jämföra hur det konfucianska arvet präglar det kinesiska systemet, så som det lutheranska arvet har satt sina spår i den nordiska välfärdsmodellen, berättar Kettunen och tillägger att de kinesiska forskarna i allmänhet vet mer om oss än vi om dem.

Han understryker att det också spelar en stor roll för resten av världen, vilken välfärdspolitik ett land i Kinas storleksklass bedriver.

 – Visst finns det ett intresse i Norden och Europa att påverka välfärdspolitiken ute i världen och främja principer om öppenhet och demokratiska värderingar. Vårt nätverk är ett konkret exempel på att en sådan vilja finns, säger Kettunen.

Mera information om den kinesiska välfärden, dess problem och hurudana lösningar den nordiska modellen kan erbjuda finns i den nyutkomna boken Reshaping welfare institutions in China and the Nordic countries, utgiven av Nordic Centre of Excellence NordWel. Boken finns också på kinesiska, utgiven av Fudan University Press.

Välfärdssamhällets framtid diskuteras bl.a. i Tankehörnan och på sociala medier (#hyvayhteiskunta) i oktober och november.

Temasidan för  ”Hyvä yhteiskunta 2100” (på finska)

”Hyvä yhteiskunta 2100” – Programmet i sin helhet

Läs mer om: Nordisk välfärd