Genom att ifrågasätta normer kan vi skapa olydig kunskap och därmed förstå världen på nya sätt

14.5.2019
Migration och flyktingar kommer att vara stora frågor även i framtiden. Är det möjligt att nå en gemensam agenda fastän man har olika samhälleliga positioner och kunskap om historia? Olydig kunskap kan hjälpa oss att förstå varandra bättre.

Då man ifrågasätter rådande strukturer och globala maktförhållanden uppstår möjligheten för olydig kunskap. Genom olydig kunskap kan vi bättre förstå hur världen har formats av koloniala tankesätt och söka efter kunskap som överskrider den eurocentriska kunskapssynen.

I det västerländska samhället tar vi ofta för givet att kunskapen vi lär oss i skolor och som vi läser i våra historieböcker är den rätta. Vår syn på världen och på kunskapen är eurocentrisk, det vill säga skriven ur ett europeiskt perspektiv som ställer den europeiska erfarenheten och historien i centrum.

I denna eurocentriska syn ingår bland annat en likgiltighet till kolonialismens betydelse för de delar av världen som koloniserades av europeiska stater under de drygt fyrahundra åren efter att Christofer Columbus anlände till de karibiska öarna, men också en okunskap om hur den europeiska kolonialismen och slavhandeln har format själva Europa och dess syn på världen. De geopolitiska maktförhållanden som utvecklades under kolonialismen påverkar de ekonomiska relationerna och kunskapsproduktionen idag. Det som sker idag har sina rötter i historien.

– Det är där vi måste se om vi vill förstå vårt samhälle just nu. Vi måste också förstå att dessa maktförhållanden finns i det finska samhället, säger akademiforskare Suvi Keskinen vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet.

Keskinen leder det Finlands Akademi-finansierade projektet Intersektionella gränskamper och olydig kunskap i aktivism (Intersectional Border Struggles and Disobedient Knowledge in Activism). Projektet strävar efter att identifiera alternativ till exkluderande nationalism och den kritiserade liberala mångkulturalismen.

Läs mer: Nytt akademiprojekt till Soc&kom

Olydig kunskap (eng. disobedient knowledge) är ett begrepp som kommer från dekolonial teori och hänvisar till kunskap som tar vara på migranters och rasifierade minoriteters erfarenheter av maktförhållanden, gränspolitikens konsekvenser och vardagliga livsmönster. Olydig kunskap kan också uppstå i möten mellan människor med olika positioner i den rasifierade samhällsordningen när de rådande normerna och tankesätten blir ifrågasatta och man blir tvungen att reflektera kring strukturer som producerar ojämlikheter. Sådana tillfällen kan skapa nya sätt att se och förstå världen.

– Världen är större än Europa och det finns kunskap som har producerats i andra delar av världen och i andra kunskapstraditioner än vår egen, säger Keskinen.

– Att skapa olydig kunskap betyder att man avknyter (eng. delink) från en eurocentristisk och kolonial kunskapstradition genom att kritiskt granska de rådande kunskapsnormerna och begreppen. Det kan till exempel betyda att man ser den finska historien i relation till europeisk kolonialism och de olika sätten finländarna deltog i det koloniala projektet, samt väver in ofta bortglömda historier av etniska minoriteter och ursprungsfolk i den nationella berättelsen. Om vi tänker på nutidens samhälle är det viktigt att värdera den kunskapen som till exempel migranter och asylsökande har, i stället för att demonisera dessa heterogena grupper som man gör till exempel i diskussioner om kriminalitet och våld. I projektet är vi intresserade av hur olika kunskaper sätts ihop och hur man diskuterar eller förhandlar om dem. Det sker inte alltid smärtfritt, men dessa möten öppnar möjligheter för ny kunskap, förklarar Keskinen.

Exempel på aktivism som skapar olydig kunskap är när personer som rasifieras som icke-vita eller klassas som ”de andra” lyfter fram vithet som en privilegierad position och kritiskt granskar vithetsnormen som något andra värderas emot. Rasifiering innebär att människor tillskrivs stereotypa egenskaper utifrån deras utseende, etnisk tillhörighet eller förmodade bakgrund. Rasifiering bygger på och reproducerar samhälleliga maktförhållanden.

– Man märker kanske inte vithetsnormen då man har en kropp som passar in i normen och inte behöver ifrågasätta sig själv. Samtidigt känner de som inte är en del av normen av det mycket tydligt i sin vardag. Vi kan skapa ny kunskap genom att reflektera på våra olika positioner i samhället och granska de maktförhållanden som präglar även vardagliga möten mellan människor, säger Keskinen.

Målet är att skapa social rättvisa

Den aktivism och olydig kunskap som projektet forskar i har som mål att ifrågasätta rådande normer och strukturer så som gräns- och migrationspolitik, exkluderande institutionella praktiker och vardagsrasism, samt att förbättra rasifierade minoriteters rättigheter.

Möjligheter för olydig kunskap uppstår bland annat då människor med olika positioner i samhället organiserar sig och använder den kunskapen som migranter, rasifierade minoriteter och ursprungsfolk utvecklar för att förstå och förändra samhället. Sådan kunskap ger nya perspektiv på till exempel lagstiftningen, rasifierande praktiker eller typen av historiebeskrivning som vi har i Finland. Aktivism behöver inte alltid vara militant, det kan handla om diskussioner, arbetsgrupper och samarbete mellan dem som av den rådande normen anses som ”de andra” och dem som stöder dem.

– Det är viktigt att skapa olydig kunskap eftersom det redan nu bor en hel del människor i Finland som utsätts för rasism och samhället är präglat av rasifierade maktförhållanden som leder till att resurser delas på ett ojämlikt sätt. Det är dags att förändra de exkluderande praktikerna och tankesätten som gör att vissa grupper och människor utsätts för rasism, säger Keskinen.

Olydig kunskap skapar möjligheter att överskrida gränser och försöker skapa social förändring.  För att kunna överskrida dessa gränser baserade på tillhörighet och rasifierade maktförhållanden måste man utforska nya sätt att jobba tillsammans på. Med hjälp av olydig kunskap kan man hitta nya sätt att leva eller utöva politisk aktivism tillsammans trots att man har olika positioner i samhället och den globala ordningen.

Migration och flyktingar kommer att vara stora frågor även i framtiden. Därför är det viktigt att studera hur vi lever tillsammans.

– När man forskar i migrationens historia märker man att människor alltid har flyttat från ställen till andra och detta kommer inte att avta. Antagligen kommer migration att vara en ännu större fråga i framtiden. Migration är inte bara en fråga för nutiden utan också för framtiden, säger Keskinen.

 

Läs också:

Blog: Intersectional Border Struggles and Disobedient Knowledge in Activism (KNOWACT)

The Centre for Research on Ethnic Relations and Nationalism at the Swedish School of Social Science