Barnskyddets problem och socialarbetares arbetsbelastning har varit på tapeten den senaste tiden. Till exempel har Social- och hälsovårdsministeriet satt igång en utredning om hur belastningen inom barnskyddsarbetet kan minskas.
I februari publicerade Kommunförbundet en barnskyddsutredning som visar att barnskyddets situation har försämrats. Kommunförbundet uttryckte sin oro över de skärpta behörighetsvillkoren för vikarier. Enligt förbundet försvårar kraven ordnandet av vikarier för socialarbetarna.
Enligt Kommunförbundet ett av problemen lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården som trädde i kraft år 2016. Lagen slog fast att endast en person med högskolestudier inom socialt arbete kan fungera som vikarie för socialarbetare. Tidigare har t.ex. socionomer kunnat sköta vikariat.
– Problematiken har funnits redan före lagändringen. Kommunerna har accepterat tillfällighetsarrangemangen som norm, säger Harry Lunabba, universitetslektor i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan (Soc&kom).
Med problematiken hänvisar Lunabba till att barnskyddets underresursering och den stora personalomsättningen, vilket gör att systemet är beroende av vikarier. Enligt Lunabba kommer liknande kritik på behörighetsvillkor inte på fråga angående vikarier för psykologer eller läkare.
Socialarbetare försöker i sitt jobb stärka människors sociala handlingsförmåga, försvara mänskliga rättigheter och öka välmående och jämlikhet. Samtidigt har de en myndighetsroll.
– Socialarbetarna leder mångprofessionella team, arbetet är forskningsbaserat och kunskapskraven är höga. Det kräver en hög akademisk utbildning. Hur skulle andra yrkesgrupper kunna vikariera dem, frågar Lunabba.
Arbetet blir allt mer krävande
Problemen som socialarbetare möter är allt mer mångfacetterade. Megatrender som globalisering, digitalisering, befolkningens åldrande och ökad invandring syns i det dagliga arbetet. Samtidigt pågår stora förändringar som landskaps- och social- och hälsovårdsreformen.
Behovet av juridiskt kunnande framhävs, säger Mirjam Kalland, rektor för Soc&kom och docent i socialt arbete.
– Socialarbetarna möter sina klienter i en dialog och försöker tillsammans med dem hitta målsättningar och lösningar. Samtidigt som de jobbar med människor är det viktigt att känna till socialrätt och rättssystemet, säger Kalland.
Socialt arbete är det enda yrket inom socialvården som kräver universitetsstudier. Därför har vetenskapsområdet ett centralt ansvar för forskningsbaserad kunskapsproduktion och målinriktad utveckling av socialvården.
– Socialt arbete har en dålig bild i offentligheten, trots att det är den högsta examen inom socialvården och baserar sig på lagstiftning och forskning, påpekar Aino Kääriäinen, ansvarig för vetenskapsområdet socialt arbete vid statsvetenskapliga fakulteten.
– Men det finns en ny sorts aktivering inom branschen och socialarbetarens profession och kunnande har förtydligats.
Utbildningen lockar, arbetet sliter
År 2017 utexaminerade totalt 74 socialarbetare vid Helsingfors universitet. Siffrorna omfattar studier både på finska och svenska.
– Det finns många sökande till socialarbetsutbildningen i relation till nybörjarplatser. Det finns intresse för att jobba med människor och sociala frågor, säger Kalland.
Trycket på att universitetet ska utbilda fler socialarbetare är stort. Enligt forskarna räcker det inte enbart med att öka antalet studieplatser, eftersom personalomsättningen inom branschen är stor. Det är inte bra varken för socialarbetarna eller klienterna.
– Vi utbildar så många socialarbetare som vi kan med nuvarande resurser. Nu krävs det utveckling på själva arbetsplatserna för att stöda socialarbetarna och deras ork i arbetet, säger Kääriäinen.
Socialarbetare gör vardagens människorättsarbete. De möter mänsklig nöd och samhällets polarisering och behöver mod för att ställa sig på de svagas sida.
– Speciellt utsatta är socialarbetarna inom barnskyddet. Det är tungt att se barn i nöd och inte ha möjlighet att hjälpa så mycket som man skulle kunna med bättre resurser. Det gör att de blir frustrerade och byter arbetsplats, säger Kalland.
– Fastän arbetsuppgifterna är krävande borde man med arbetsplatsarrangemang sträva till att göra arbetet lättare hanterligt. Detta vill vi utveckla tillsammans med arbetsplatserna, säger Lunabba.
Kalland påpekar att det finns kommuner där socialarbetet fungerar.
– Man kunde börja med att ta reda på vad man gjort i de kommuner där de lyckats ordna socialarbetet på ett hållbart sätt.