Den nya biträdande professorn i rätt, privatliv och säkerhet, Dorota Gozdecka, är en internationellt ansedd expert på diskrimineringsrätt. Just nu fokuserar hon på förhållandet mellan hur migranter porträtteras visuellt och hur dessa bilder påverkar vår uppfattning om migranter som rättssubjekt.
Hon inledde sin anställning vid Juridiska fakulteten i oktober, och hör till forskningssamhället Helsinki Inequality Initiative (INEQ).
– Jag arbetar med en monografi som använder rättsvetenskap och estetik för att förklara hur det visuella påverkar vår rättsliga föreställning om hurdana migranter är och vilka rättigheter de har, förklarar Gozdecka.
Hennes syfte är att visa hur det dominerande sättet att porträttera migranter sammanfaller med den ökande säkerhetiseringen av migrationslagar och den ökade användningen av straffrättsliga åtgärder för reglering av migrationsströmmar.
– Eftersom mitt allmänna forskningsfokus är de marginaliserades ställning i rättssystemet har jag också arbetat med flera artiklar om motoffensiven mot kvinnors rättigheter och populismens inverkan på människorätten, säger Gozdecka.
Vilken inverkan på samhället hoppas Gozdecka att hennes forskning ska ha?
– Jag hoppas att min forskning ska bidra till förståelsen om hur vi kan skapa ett inkluderande samhälle där alla medlemmar kan känna tillhörighet och veta att deras rättigheter respekteras. Under min karriär har jag lyckats påverka politiken på området när Europarådets arbetsgrupp för mänskliga rättigheter i mångkulturella samhällen bjöd in mig som huvudtalare som ett led i beredningen av riktlinjerna för mänskliga rättigheter i mångkulturella samhällen. Att se sin forskning ha en direkt effekt på människorättspolitiken är en önskan som går i uppfyllelse, säger hon.
Rättsvetenskapen har mycket att ge modern juridik
Gozdeckas bakgrund som forskare är inom kritisk rättsteori. Hon har fokuserat på frågan om hur rättssystemet kan bidra till och förvärra uteslutning och problem med tillhörighet i våra mångkulturella samhällen.
– Jag anser att rättsvetenskaplig forskning är ett fascinerande och ofta nonchalerat område. Jag har försökt visa att rättsvetenskap har mycket att erbjuda den moderna juridiken och är långt ifrån det elfenbenstorn av inbillade problem den ofta uppfattas som. Jag ser rättsvetenskapen som en disciplin som är starkt sammanlänkad med andra områden, och därför ser jag mig själv som en multidisciplinär forskare.
Vilka anser Gozdecka att är de mest akuta utmaningarna inom diskrimineringsrätten just nu?
– De flesta samhällena upplever just nu spänningar i anknytning till mångfald. Å ena sidan ser vi ett motangrepp mot migranters, kvinnors och minoriteters rättigheter, och å andra sidan ser vi ökade krav på inkludering från flera grupper, individer och gemenskaper.
Enligt Gozdecka kan dessa spänningar observeras världen över.
– Inom juridiken ser vi till exempel flera regressiva lagar som påverkar kvinnors reproduktiva rättigheter, ständigt ökande kontroll över migration och ökad användning av internering och andra straffrättsliga metoder för att hantera flyktingströmmar. Ett ökat fokus på kohesion inom flera samhällen har också minskat vikten av inkludering och mångfald inom den juridiska diskursen, säger Gozdecka.
– Detta har förstås lett till en våg av protester från kvinnor, minoriteter och dem som kämpar för migranters rättigheter. Balansgången mellan väljarnas förväntningar och att respektera alla samhällsmedlemmars rättigheter tycks vara en av de största rättsliga utmaningarna i vår tid, fortsätter den biträdande professorn.
Glad att vara tillbaka vid Helsingfors universitet
Gozdecka skrev sin doktorsavhandling vid Juridiska fakulteten 2009.
– Jag tyckte att fakulteten var en härlig och inspirerande forskningsgemenskap som arbetade med fascinerande och nytänkande idéer. Trots att jag njöt av arbetet i Australien saknade jag alltid den oöverträffliga forskningskulturen vid Helsingfors universitet, avslöjar hon.
– Två saker fascinerar mig: den första är att så många av de teoretiska problem jag läste om när jag skrev min doktorsavhandling nu dagligen är på tapeten, och den andra är att juridiska gränser och fundamentala frågor som gäller rättigheter hela tiden omförhandlas, säger Gozdecka.
Utöver det akademiska sysslar Gozdecka också med teater. Vad är hennes planer för den hobbyn?
– Jag ledde i tiden en engelskspråkig teatergrupp i Helsingfors i flera år. När jag började jobba vid Australian National University beslutade jag att kombinera mitt intresse för juridik och min teaterhobby och startade gruppen Antigone Law and Theatre Group. Det finns mycket forskning om skärningspunkterna för juridik och teater, så jag var säker på att ett praktiskt perspektiv också kunde vara givande.
– Jag arbetade med juridikstuderande och skrev en pjäs som handlade om aktuella problem inom migrationsrätten. Pjäsen framfördes i Canberra i mars 2018, och jag hoppas kunna framföra den också i Helsingfors. Jag planerar att starta en Antigone-grupp vid Juridiska fakulteten i januari. Gruppen kommer att vara öppen för alla studerande – både från Juridiska fakulteten och från andra discipliner, berättar hon.