Värmekraftsverksbygge orsakade jordbävningar i södra Finland – ingen känner till de exakta riskerna

Det geotermiska kraftverket som byggs i Esbo intill Helsingfors måste diskuteras, och de möjliga riskerna måste utvärderas, påpekar biträdande professor Gregor Hillers vid Seismologiska institutet vid Helsingfors universitet

Förra sommaren varseblev många i Helsingfors och i grannstaden Esbo upprepade gånger ett konstigt ljud och att marken skakade. Fenomenet spårades till Otnäs i staden Esbo där energiföretaget St1 Deep Heat bygger ett geotermiskt kraftverk.

Skakningarna orsakades av små jordskalv som uppstått till följd av bygget på sex kilometers djup.

Byggprojektet har satt de finländska myndigheterna inför ny situation. Motsvarande projekt har inte genomförts i Finland tidigare. Riskerna för seismisk aktivitet förorsakad av människlig aktivitet är okända.

Den befintliga myndighetsövervakningen och tillståndsförfarandet har inte planerats för att ta i beaktande byggprojekt med detta slag av seismisk inverkan.

Miljöministeriet har nu beställt en rapport om eventuella risker med geotermisk värmeproduktion av Seismologiska institutet vid Helsingfors universitet och Geologiska forskningscentralen.

Först i värl­den

Biträdande professor Gregor Hillers vid avdelningen för geovetenskaper och geografi vid Helsingfors universitet har som obunden forskare fördjupat sig i St1 Deep Heats projekt. Bland annat har han följt med data gällande skalv orsakade av bygget, vilka registrerats av Seismologiska institutets observationsstationer.

Han anser att projektet är intressant ur forskningssynpunkt.

– Projektet är betydelsefullt i global skala. Ingen annanstans har man i motsvarande projekt borrat lika djupt. Tidigare projekt har avbrutits antingen på grund av alltför kraftiga skalv eller för att de har varit ekonomiskt olönsamma. Tills vidare har St1 kunnat hålla skalven tillräckligt små, säger Hillers.

Kraftverket i Otnäs är också exceptionellt eftersom det är beläget mitt i en stad.

Enligt Hillers ställer läget särskilda krav på bygget. Skalvens inverkan bland annat på byggnader, på känslig forskningsapparatur vid Aaltouniversitetet alldeles intill, samt på instrumenten på Mejlans sjukhusområde i västra Helsingfors måste beaktas.

– Kommunikationen är också viktig. Om det inte informeras öppet om projektet börjar folk spekulera, påpekar han.

Vad gör de i Ot­näs?

Företaget har borrat ett 6,1 kilometer djup hål i berggrunden. Temperaturen i hålet stiger till 120 grader. Borrningsarbetet blev klart våren 2018.

– Hålet i sig räcker inte. Berggrunden måste söndras så att vattnet kan tränga in i bergssprickor, och därmed effektivt värmas upp. Spräckningen görs genom att under högt tryck injicera vatten i borrhålet. Skalven orsakas av späckningen och kan kännas på markytan, förklarar Hillers.

När kraftverket är färdigt ska kallt vatten ledas ner i jorden där den heta berggrunden värmer upp det. Det heta vattnet pumpas sedan upp till markytan genom ett annat hål, som ännu inte borrats, och värmen tas tillvara.

– Företaget har avbrutit pumpandet av vatten om skalven blivit starkare, säger Hillers.

Det går dock inte att helt reglera skalven. De kan fortgå även efter att pumpandet avbrutits. Skalv kan förekomma också under den normala driften av kraftverket. Seismologiska institutet har rekommenderat att skalven inte bör överstiga magnitud 2,1. Tills vidare har de hållits under denna gräns. De starkaste skalven har varit av magnitud 1,7–1,9.

– Det finns en liten risk att större skalv än rekommenderat uppstår då det andra borrhålet tas i bruk. Om skador uppkommer måste det vara klart vem som ansvarar för möjliga ersättningar, säger Hillers.

Tills vidare har bygget veterligen inte orsakat skador på byggnader. Rapporter angående störande ljud och skakningar har dock skickats till Seismologiska institutet av både Esbobor och helsingforsare. Respons har kommit särskilt från Munksnäs i Helsingfors, samt Ängskulla och Bredvik i Esbo.

Enligt Hillers påverkar borrningarna inte direkt grundvattnet. Vattnet som pumpas in i kraftverket förändras dock under processen till mera salt- och mineralhaltigt. Därför bör vattnet som cirkulerats i berggrunden rengöras om det avlägsnas från cirkulationen.

Berg­vär­me bland andra vär­me­pro­duk­ti­ons­me­to­der

Hillers säger att han följer med kraftverksprojektet med lugn i sinnet.

– Det här är ett sätt att producera energi. Det måste ställas mot andra produktionssätt – kärn-, vatten-, sol-, vind-, kolkraft. Fördelarna och nackdelarna med de olika sätten bör avvägas. Då den fungerar som bäst är geotermisk kraft nästan utsläppsfri. I framtiden kanske allt flera hus värms upp med geotermisk energi hos oss och annorstädes, säger Hillers.

Om allt går enligt planerna kommer kraftverket i Otnäs att inleda sin verksamhet våren 2020.

Geotermiska kraftverk planeras nu också annanstans i Finland, bland annat i Tammerfors- och Åboregionen.

Tilläggsinformation:

Biträdande professor Gregor Hillers, Seismologiska institutet, Helsingfors universitet
E-post: gregor.hillers@helsinki.fi
Telefon: +358 50 3118206
(Engelska eller tyska)

Av­del­nings­pre­fekt Annakaisa Korja, Avdelningen för geovetenskaper och geografi
E-post: annakaisa.korja@helsinki.fi
Telefon: +358 50 3185745