Vanliga förvaltningsindikatorer otillräckliga: satellitbaserade mätningar av skogsskövling behövs i naturskyddsområden

I samband med förhandlingarna för att ställa upp nya mål för ett globalt ramverk för biologisk mångfald efter år 2020 kvarstår debatten om tyngdpunkten borde ligga vid att utöka naturskyddsområdenas antal och areal eller om man istället borde lägga vikt vid hur effektiva de är i strävandena efter att minska hot mot biodiversiteten.

"Det är oroande att vi fortfarande vet så lite om hur effektiva naturskyddsområden är, särskilt i relation till förvaltningsinsatser", säger FD Johanna Eklund från Helsingfors universitet.

 

En ny studie som hon ledde jämförde vanliga indikatorer som ofta använts för att mäta förvaltningseffektivitet vid till exempel den globala miljöfonden, WWF och andra aktörer för bevarandet av biodiversiteten, med satellitbaserade uppskattningar av skogsskövling i Madagaskar.

Forest types and Protected Areas in Madagascar

Det internationella teamet fann att naturskyddsområdena effektivt minskar illegal skogsskövling, även om variationer i effektivitet förekom, vilket tyder på att det finns utrymme för att förbättra situationen. Variationen förklarades emellertid inte av utvärderingar av ledningsinsatser som gjorts enligt globala protokoll och som allmänt används av finansiärer och internationella organisationer inom miljövård.

”Självrapporterade indikatorer av effektiviteten i ledningen gav i allmänhet goda resultat, med ganska små skillnader mellan områden. Detta kan medföra att det är problematiskt att använda indikatorer för förvaltningseffektivitet när man identifierar prioriteringar för investeringar på nationell nivå, säger FD Mar Cabeza från Helsingfors universitet, medförfattare till den nya studien.

Ändå medför resultaten, som nyligen publicerades i den vetenskapliga tidskriften Conservation Science and Practice, också goda nyheter: ungefär hälften av de skyddade områdena visade ingen skogsskövling alls inom sina gränser, och endast tre av områdena uppvisade mycket höga nivåer av skogsskövling. Dessutom visade studien också att 29 av de 36 undersökta naturskyddsområdena hade en inverkan som bromsade avskogningen inom sina gränser, dvs utan att skydda dessa områden hade situationen varit mycket dystrare.
"Det är inspirerande att kunna rapportera att bevarandeåtgärder är viktiga", säger FD Eklund. ”För mycket jämmer och elände kan passivera även den mest entusiastiska av oss. Det resulterar i förtvivlan och känslan av att arbetet för att bromsa klimatförändringen och förlusten av biologisk mångfald är förgäves. ”

Inte bara pappersparker

Madagascar and deforestration in PA:s

Protected areas' (PAs) relative impact in avoiding deforestation (PSdep) and the annual deforestation rate (% per year) between the years 2005 and 2010, for all the Pas included in the study (n= 35).

Tropiska skogar är ytterst viktiga för att bevara den biologiska mångfalden och för att bromsa klimatförändringen, men trycket på att låta skogarna ge utrymme för jordbruk och produktion ökar. Ett av de mest använda verktygen som för närvarande finns för att förhindra förlusten av naturliga habitat är att grunda naturskyddsområden. Tidigare forskning har emellertid pekat på att många skyddade områden är så kallade pappersparker; de är formellt upprättade till pappers men de saknar aktiv förvaltning med kapacitet att stå emot hoten från exploatering.
Det är därför viktigt att undersöka hur naturskyddsområden fungerar också efter att de har grundats. Varför kan vissa skyddade områden förhindra exploatering av skogen medan andra inte kan?

Behovet att utvärdera naturvårdsverksamhet

För att utreda vilka effekter en naturvårdsverksamhet har haft, finns det ett behov att utvärdera resultaten jämfört med vad situationen skulle ha varit om ingripandet inte hade ägt rum, en kontrafaktisk jämförelse. FD Eklund säger att det liknar medicinsk forskning, där effekten av ett piller eller en behandling utvärderas mot en kontrollgrupp. Utmaningen inom naturvårdsbiologin är att vi ofta saknar ett lämpligt startläge att utgå ifrån eftersom många skyddade områden har upprättats för länge sedan och i områden med mindre hot från exploatering. Detta måste tas i beaktande då man utvärderar resultaten.”

Har kvaliteten på förvaltningen någon betydelse?

Teamet samlade in unikt data om kvaliteten på de insatser och resurser som varje naturskyddsområde haft till sitt förfogande. De hade tillgång till information om personalresurser och finansiering, och hur väl olika övervakningsstrategier hade implementerats, samt hur väl samarbetet med lokalsamhället fungerat. Överraskande nog visade resultaten att naturskyddsområden med bättre förvaltning inte nödvändigtvis klarar av att stoppa skogsskövling effektivare. Endast i ett fall uppdagades att extremt svag förvaltning var kopplat till ökad skogsskövling inom naturskyddsområdets gränser. Forskarna anger som en förklaring till den allmänna bristen på korrelation att förvaltningsnivåerna för naturskyddsområdena på Madagaskar var förvånansvärt goda, även om Madagaskar i övrigt drabbats av politiska oroligheter under de senaste åren. Tidigare studier har också pekat på att svagt statsstyre kan vara mera utslagsgivande än lokal naturskyddsområdesförvaltning.

Politiska implikationer

Resultaten är relevanta både för Madagaskar och internationellt. Den lokala naturvårdssektorn på Madagaskar kan använda resultaten för att prioritera fortsatt utveckling och allokerandet av begränsade resurser till områden där de är effektivast. Resultaten är också relevanta för de nya målen efter år 2020 i konventionen om biologisk mångfald. FD Eklund hoppas att olika mått på effektivitet, inte bara en ökning i areal, bättre ska integreras i formuleringen av de nya målen. ”Fortsatta ansträngningar för att genomföra kvantitativa mätningar av effektiviteten i naturskyddsområden och insamling av data kring förvaltningseffektivitet behövs, eftersom vår studie visar att de kan komplettera varandra för att visa olika aspekter på hur naturskyddsområden presterar”, sammanfattar FD Eklund.

This is why it is important to investigate how protected areas perform after they have been established. Why do some protected areas seem to be effective in avoiding high pressures of logging, whereas others cannot mitigate them?

Referens:
What constitutes a useful measure of protected area effectiveness? A case study of management inputs and protected area impacts in Madagascar, Johanna Eklund, Lauren Coad, Jonas Geldmann, Mar Cabeza. July 2019,
Conservation Science and Practice published by Wiley Periodicals, Inc. on behalf of Society for Conservation Biology. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/epdf/10.1111/csp2.107

Mer information

Dr. Johanna Eklund
Email: johanna.f.eklund@helsinki.fi
Phone: +358 50 4484428
Twitter: @eklund_jo