Fanns det skog eller savann i Europa för åtta miljoner år sedan?

En artikel som forskare vid Helsingfors universitet skrivit för en vetenskaplig publikation har väckt kritik. Paleontologen Mikael Fortelius anser att kritikerna har missuppfattat artikeln.

I mars 2019 blåste det upp till en liten storm i paleontologkretsarna. Sjögången revs upp av artikeln The rise and fall of the Old World savannah fauna and the origins of the African savannah biome  som forskare vid Helsingfors universitet hade publicerat i serien Nature Exology & Evolution, och av den diskussion som artikeln väckte.

– Vi har fått en hel del förbryllade förfrågningar från kollegor ute i världen. Många vill veta vad polemiken egentligen handlar om, berättar professorn i evolutionspaleontologi Mikael Fortelius från Avdelningen för geovetenskap och geografi.

Artikeln, skriven av ett internationellt team lett från Helsingfors, handlar om den afrikanska savannens uppkomst. Enligt författarna är savannens fauna en kvarleva från ett paleobiom, det vill säga en savannliknande miljö som för 5–13 miljoner år sedan sträckte sig från södra Afrika via Europa till Kina.

– Miljön bestod av öppna, gräsdominerade habitat med träd här och där. Floran och faunan varierade förstås på ett så stort område, men överallt fanns det djur och växter som tillhörde samma artgrupper, förklarar Fortelius.

Afrikas och Eurasiens flora och fauna började bli likartad för ungefär 15 miljoner år sedan när den afrikanska kontinenten kolliderade med Europa och en landbrygga bildades. I synnerhet djuren började vandra från kontinent till kontinent. Afrika gav Eurasien primater och elefantdjur; Eurasien gav Afrika släktingar till svin och noshörning.

– Det här var vårt huvudsakliga budskap, och ingen har åtminstone hittills ifrågasatt det. Polemiken tog avstamp i ett sidospår, säger Fortelius.

Pollen versus tänder

Den tyska botanisten Susanne Renner tog fasta på den savannliknande miljö som enligt forskarna vid Helsingfors universitet hade sträckt sig från Afrika till Kina. I blogginlägget When mammalian tooth heights predict a savanna, but plant fossils don’t på Natures webbplats hävdade hon att forskarna hade fel. Blogginlägget hänvisade till artikeln Plant fossils reveal major biomes occupied by the late Miocene Old-World Pikermian fauna som publicerats i serien Ecology & Evolution. Enligt Renner och de andra artikelförfattarna har det inte funnits någon enhetlig miljö.

hampaat

Författarna motiverar sitt påstående med att man har hittat spår av barrträdspollen i den savannliknande miljö som forskarna från Helsingfors universitet beskriver. Enligt Renner bevisar det att det har vuxit skog på området.

– De har feltolkat vår artikel. Vi påstår inte att floran och faunan var helt enhetlig över hela området. Visst fanns det regional variation, vilket också framgår av illustrationen i vår ursprungliga artikel. Vi påstår inte heller att området var trädlöst. Men uppfattningen om en skogbevuxen miljö är felaktig, eftersom stora däggdjur inte skulle ha kunnat leva i skogen. Man har ju trots allt hittat kvarlevor av dem på området, säger Fortelius.

Renner kritiserade också forskarna från Helsingfors universitet för att metodologin skulle vara alltför onoggrann. Författarna till den ursprungliga artikeln hade använt stora däggdjurs tänder som en av sina källor. Enligt Renner står tandanalysen i strid med pollenfynden.

– Att undersöka växtätande däggdjurssamhällens tänder är ett bra sätt att klarlägga vilken slags miljö de levde i på sin tid, eftersom tänderna hos de arter som förekommer på ett område representerar beskaffenheten hos den föda som står till buds. Gräsätare, buskätare och trädätare har olika slags tänder. Vi räknade ut tändernas genomsnittliga egenskaper och relaterade dem till miljön och klimatet, berättar biträdande professorn Indrė Žliobaitė från Avdelningen för datavetenskap.

– Vi påstår inte heller att det inte växte några barrträd på området. Det är bara det att deras inverkan inte syns i tänderna, eftersom endast ett fåtal djur godkände dem som föda, påpekar Fortelius.

Bra att man diskuterar

Fortelius och Žliobaitė betonar att de inte är förargade över diskussionen.

– Det är bra att man diskuterar. Då tas ju saken upp, säger Žliobaitė.

– Det hör till vetenskap. Att argumentera för och emot. Vi måste naturligtvis försvara våra resultat och metoder, säger Fortelius med ett skratt.

Den afrikanska savannen då?

Klimatet blev småningom torrare. För omkring sex miljoner år sedan fanns det redan öknar i Nordafrika och i Mellanöstern, och de satte stopp för djurens och växternas spridning mellan Afrika och Eurasien.

I Europa började miljön bli skogig, och skogsdjuren spred sig. Miljön i Afrika söder om Sahara förändrades däremot i mindre grad. Den bibehölls som en skogfattig savann. Likaså fortlevde faunan i den savannliknande miljön.

Mikael Fortelius: Behind the paper: The painting on the wall: what’s the matter with dental ecometrics? Mar 18, 2019, Ecology and Evolution.