Disputation: Hur står det till med förorterna från 1960- och 1970-talen?

Förorterna har omtalats som problematiska områden nästan ända sedan de byggdes. Men har förorterna oskyldigt stämplats som syndabock för större samhällsproblem?

I sin doktorsavhandling i geografi vid Helsingfors universitet granskar Mats Stjernberg utvecklingen för förorter byggda på 1960- och 1970-talen och konstaterar att förorterna var genomsnittsområden fram till den ekonomiska depressionen i början av 1990-talet. Men sedan avspeglades den ekonomiska depressionen starkare i dem än i andra områden.

Bostadsplanering löser inte arbetsmarknadens problem

Många företeelser som omtalas som förortsproblem handlar i själva verket om att större samhälleliga problem avspeglas i förortsområdenas verklighet.

– Exempelvis tycks arbetslösheten permanent ha stannat på en hög nivå i många förorter efter den ekonomiska depressionen på 1990-talet, säger Mats Stjernberg. Han anser att övergripande strukturella problem av detta slag är svåra att påverka på det lokala planet, och till exempel en enskild kommun eller stad rår inte på dem. Exempelvis kan bostadsplanering inte användas som en lösning för sådant som händer på arbetsmarknaden. Den rådande permanenta arbetslösheten är uppenbarligen ingen övergående strukturomvandling och syns tydligt i förorterna.

Efter 1990-talets ekonomiska depression har befolkningens inkomst- och utbildningsnivå i förorterna sjunkit i förhållande till nivån i andra områden. En annan viktig förändring kan ses i befolkningens åldersstruktur. De nya förortsområdena drog till sig en myckenhet barnfamiljer, men bostadsområdenas livsspann har sedermera inneburit att befolkningsstrukturen förändrats och att befolkningen åldrats. Enligt forskningsresultaten har bostadsområdenas attraktionskraft minskat betydligt efter början av 1990-talet.

De strukturella förändringarna på arbetsmarknaden och befolkningens stigande ålder syns tydligast i förorterna till traditionella industriorter.

De flesta finländska förorter har helt tydligt varit på tillbakagång, men det finns också förorter med god socioekonomisk status. Enligt doktorsavhandlingen går det alltså inte att tala om förorterna som likartade bostadsområden, eftersom de kan ha mycket olika utvecklingsvägar.

Hur kan man åtgärda förorternas problem?

Förorternas negativa rykte kan visserligen ofta vara överdrivet, men Stjernbergs forskningsresultat stärker uppfattningen att den oro för förorterna som finns i offentligheten är befogad. Förorterna förefaller också höra till de viktigaste stads- och bostadspolitiska utmaningarna under de kommande åren.

Om vi ser förorternas situation ur ett ojämlikhetsperspektiv måste vi ha omsorg om dem som är i svag ställning. Då lönar det sig till exempel att satsa på småbarnspedagogik och utbildning samt på service för unga.

– Om vi vill att de områden som finns ska förbli attraktiva lönar det sig att bygga på ett sådant sätt att bostadsbeståndet inte blir för monotont, säger Stjernberg.

Exempelvis den politik för att blanda hyres- och ägarbostäder som tillämpats i Helsingfors har sannolikt bromsat anhopningen av resurssvaghet i vissa områden, även om den inte har förhindrat att staden segregeras. Om vi vill att områdena ska ha en heterogen befolkning är det också viktigt att servicen finns kvar. Kompletteringsbyggande och olika förnyelseprojekt kan bidra till att göra bostadsbeståndet mångsidigare och hålla kvar den lokala servicen.

Filosofie magister Mats Stjernberg disputerar 7.6.2019 klockan 12 vid Helsingfors universitets matematisk-naturvetenskapliga fakultet med doktorsavhandlingen ”Concrete Suburbia – Suburban housing estates and socio-spatial differentiation in Finland”. Disputationen hålls i Porthania, sal PII, Universitetsgatan 3.

Opponent är Assistant Professor Wouter van Gent, University of Amsterdam, och kustos är professor Mari Vaattovaara.

Doktorsavhandlingen publiceras i serien Department of Geosciences and Geography A 77.

Doktorsavhandlingen publiceras också elektroniskt i E-thesis.

Ytterligare information:

FM Mats Stjernberg, mats.stjernberg@helsinki.fi, telefon: +358 40 5522817