Satu Mustjoki: Kortsiktig finansiering av cancerforskning skjuter upp genombrott i behandling

28.11.2018
Det har gjorts stora framsteg inom cancerforskningen, av vilka det följande kunde vara en behandling som baserar sig på att aktivera patientens eget immunförsvar. Samtidigt försvårar nedskärningar och alltför korta finansieringsperioder den inhemska spetsforskningen, berättar forskare Satu Mustjoki.

För tjugo år sedan var kronisk myeloisk leukemi en dödsdom. De som insjuknade dog inom fem år efter att de fått diagnosen.

Men på 1990-talet skedde ett betydande genombrott i cancerforskningen, och det förändrade situationen. Forskarna lyckades utveckla en riktad läkemedelsbehandling för den tidigare identifierade genetiska avvikelsen som förekom vid sjukdomen.

Tack vare läkemedlet kan patienter med kronisk myeloisk leukemi numera förväntas leva lika länge som finländare i genomsnitt.

– Kronisk myeloisk leukemi var den första cancerformen som tydde på en genetisk förändring bakom uppkomsten av cancer, berättar Satu Mustjoki, huvudforskare och forskningsgruppledare från Helsingfors universitets och universitetssjukhusets avdelning för hematologisk forskning. Mustjokis forskningsgrupp har undersökt blodsjukdomar redan i tio år.

Immunologisk behandling kan bli en lösning

Nästa stora fråga är hur behandlingen för kronisk myeloisk leukemi skulle kunna utvecklas eller tillämpas på andra typer av cancer. Mustjokis forskningsgrupp siktar på att hitta ett botemedel, eftersom det nuvarande läkemedlet har biverkningar och är dyrt. Forskningsgruppen undersöker för närvarande varför vissa av de insjuknade kan avsluta läkemedelsbehandlingen helt och hållet.

– Det verkar som att personens eget immunförsvar har en viktig roll. Hos vissa patienter har immunsystemet aktiverats, vilket kan leda till att läkemedelsbehandlingen kan avslutas, berättar Mustjoki.

När läkemedlet mot kronisk myeloisk leukemi utvecklades väckte det omfattande entusiasm bland samtida forskare. De antog att de genom att följa exemplet skulle kunna utveckla en fungerande behandling även för övriga leukemier och andra typer av cancer.

Och delvis stämmer det: samma läkemedel fungerar som behandling även för vissa med akut lymfatisk leukemi, och det verkar som att förståelsen om de genetiska mekanismerna bakom cancer också har lett till andra riktade behandlingar. Tyvärr är alla former av cancer inte lika simpla.

– Ofta finns det flera olika mekanismer. Då räcker det inte med att ett avvikande protein hämmas med ett specifikt läkemedel, utan det behövs kombinationsbehandling, säger Mustjoki.

Tid och pengar behövs för lyckad forskning

Det finns mycket spetskunskap i Finland och grundförutsättningarna för cancerforskning är i skick.

– I Finland kan prover från patienten användas för forskning, och det är en viktig utgångspunkt. Vid  de finländska universiteten har vi också en god kontakt med den kliniska sidan och behandlande läkare, så även patientuppgifterna kan kombineras med cellerna vi undersöker. Detta är inte självklart överallt.

Enligt Mustjoki är finansieringen det största hotet mot inhemsk cancerforskning. De nedskärningar som drabbat universiteten har gjort det märkbart svårare att bedriva cancerforskning i Finland.

– Finansiering från stiftelser och privatpersoner har inte nödvändigtvis minskat, men statens forskningsfinansiering har krympt märkbart. Det betyder att det har blivit betydligt svårare att forska vid universitetssjukhuset, där det är meningen att forskning ska ske och de bästa behandlingarna skapas.

Forskaren anser också att finansieringsperioderna är för korta. Om man till exempel får finansiering i perioder på ett år, är det svårt att göra upp långsiktiga planer och vara innovativ. Då kan många genombrott utebli.

Även finansieringen för doktorandforskning och universitetsforskning har skurits ner. Det har en direkt inverkan på forskarna. De kan inte erbjudas arbetsplatser och anställningar i hemlandet, och då åker de lätt utomlands. Dessutom måste de ansöka om finansiering från flera olika källor, vilket tar tid som annars kunde användas för forskning.

Genombrott sker som en följd av långvarigt arbete – och ibland av en slump

Även om cancerforskningens resultat inte syns omedelbart kan de slutligen visa sig vara banbrytande.

Som exempel lyfter Mustjoki fram nobelpristagarna i medicin 2018, James P. Allison och Tasuko Honju, som ursprungligen undersökte grundläggande immunologi, dvs. hur T-celler aktiveras. De två forskarna tänkte inte först att de skulle undersöka cancerimmunologiska behandlingar men märkte sedan att det var dit forskningen hade lett dem.

– När vi förstod hur normala T-celler fungerar och hur cancer kan påverka dem lyckades vi utveckla nya behandlingsformer, såsom olika cancerimmunologiska antikroppar. Under de senaste fem åren har banbrytande behandlingar utvecklats och förändrat behandlingen av cancer, berättar Mustjoki.

Om forskningsfinansieringen hade varit kortsiktigare och man exempelvis inte hade ansett det vara viktigt att veta hur normala T-celler fungerar, skulle inget genombrott någonsin ha skett.

Nästa genombrott inom immunologisk behandling

Idag används lovande immunologiska behandlingar för ett par cancertyper, såsom melanom och vissa typer av lungcancer. Utöver dem finns en stor grupp cancertyper där vi ännu inte kan säga om immunologiska behandlingar fungerar.

– Jag tror att nästa genombrott inom cancerforskningen kommer att ske när vi lär oss förstå de individuella egenskaperna hos alla typer av cancer och se om det är just immunologi eller något annat som kan vara effektivt för en specifik patient. Det är viktigt att identifiera vilken typ av cancer det är fråga om för att vi ska kunna erbjuda den bästa möjliga behandlingen, säger Mustjoki.

Eftersom cancer är vanligare hos den äldre befolkningen har mängden cancer ökat i samma takt med livslängden. Men samtidigt dör betydligt färre av cancer än tidigare.

– Vi har lyckats utveckla bra, fungerande behandlingar för flera typer av cancer. Finländarna kan trösta sig med att våra cancerbehandlingar är i världsklass och ger utmärkta resultat, påminner Mustjoki.

Läs mer om forskning som förändrar världen just nu

Bekanta dig med Helsingfors universitets målsättningar för regeringsprogrammet perioden 2019-2023

Text: Eevi Näsänen
Foto: Johanna Taskinen