Forskare och universitet kämpar för Open Access-publicering på bred front. Helsingfors universitet har fastställt principer för Open Access-publicering.

Insikten om hur viktig Open Access-publicering är fick biträdande professor Tuuli Toivonen då hon för över 10 år sedan besökte Amazonas – eller egentligen då hon kommit tillbaka därifrån. 

– De lokala forskarna i Amazonas började be oss skicka kopior av vår undersökning. Forskarna hade inte tillgång till de avgiftsbelagda publikationerna, trots att de behandlade deras eget område, berättar Toivonen.

"Forskare måste ha tillgång till forskning och kunskap som publicerats om samma ämne."

De mest ansedda vetenskapliga utgivarna är kommersiella och deras publikationer är avgiftsbelagda. Vid de sydamerikanska kollegernas forskningsinstitut fanns inte möjligheten att betala för publikationerna och därför hade de inte tillgång till dem. 

Erfarenheten fick Toivonen att börja främja Open Access-publicering och sprida budskapet om öppen tillgång till material. Hon märkte att ställningen mellan de olika universiteten i Finland inte heller är i balans.

– Forskning grundar sig ändå alltid på andras tidigare arbete, så forskare måste ha tillgång till forskning och kunskap som publicerats om samma ämne. Dessutom kan man fråga sig om det är rätt att resultaten från forskning med offentlig finansiering inte finns tillgängliga för alla, säger Toivonen.

Akademisk prestige åt Open Access-publikationer

För forskare betyder öppen vetenskap mer synlighet och ökar antalet hänvisningar. Open Access-publikationer är lätta och snabba att använda, vilket ökar universitetets genomslagskraft. Utmaningen med Open Access-publikationer är för närvarande att serierna inte åtnjuter lika stor akademisk prestige som kommersiella serier. 

– Lyckligtvis börjar det så småningom uppstå respekterade öppna serier, där det är en lika stor merit för en forskare att bli publicerad som i etablerade kommersiella publikationer. Problemet med Open Access-publicering är också det faktum att forskaren ofta blir tvungen att delta i publiceringskostnaderna, berättar Toivonen.

Det har sagts att vetenskapliga publikationer är en av världens mest lukrativa affärsidéer: Forskarna gör arbetet, utvärderar och levererar artiklarna oftast med offentlig finansiering, och efteråt säljer utgivarna tillbaka produkterna till forskarna. Enligt projektet Avoin tiede ja tutkimus använder finländska högskolor, universitet och forskningsinstitutioner 35 miljoner euro per år på elektroniskt material.

Finländska högskolor, universitet och forskningsinstitutioner använder 35 miljoner euro per år på elektroniskt material.

De finländska högskolornas och bibliotekens konsortium FinELib har under de senaste åren försökt förhandla med de stora vetenskapliga utgivarna om att göra priserna för publikationer mer rimliga. Enligt konsortiet stänger den nuvarande publikationsmodellen vetenskaplig information bakom en betalvägg.  

Forskare stöder nu också FinELibis förhandlingsmål med kampanjen No deal, no review

Forskningsresultat tillgängliga för alla

Öppen vetenskap är ett av Helsingfors universitets strategiska mål. Enligt universitetets nya principer för Open Access-publicering ska de vetenskapliga publikationer som producerats vid universitetet finnas öppet tillgängliga. Alla publikationer kommer i fortsättningen att parallellarkiveras i universitetets publikationsarkiv HELDA. Förutom att parallellarkivering gör att publikationerna finns öppet tillgängliga, säkerställer det också tillgängligheten i det fall att den akademiska utgivaren upphör med sin verksamhet. 

– Helsingfors universitets ståndpunkt är att forskningsresultat ska finnas öppet tillgängliga. Våra principer för öppen vetenskap och Open Access-publicering för oss mot målet att vetenskaplig information i fortsättningen ska vara tillgänglig för alla, säger rektor Jukka Kola

mer information

Öppen vetenskap i Helsingfors universitet

Pilotwebbplatsen Think Open samlar Helsingfors universitets öppet tillgängliga forskningsdata, koder och publikationer

No deal, no review