I position att påverka

21.4.2017
Forskare värnar om fakta i samhällsdebatten, även när kritiken haglar. Som professor i näringslära känner Mikael Fogelholm att han har ett särskilt ansvar att påverka i viktiga frågor.

När den vetenskapliga tidskriften The Lancet presenterade en lista på vilka länder i världen som är hälsosammast, placerade sig Finland på en sund sjätte plats efter Island, Singapore, Sverige, Andorra och Storbritannien.

– Den finländska matmiljön förändrades på 1960-talet. Då började vi importera frukt och grönsaker, förklarar Mikael Fogelholm, som outtröttligt försvarar den vetenskapliga kunskapen i debatten om kost och näring, där känslorna ofta kokar över.

Matfakta för vardagsbruk

Orsaken till att kost- och näringsfrågor väcker starka känslor förklarar Fogelholm med att nutritionsvetenskapen är så komplex. Forskningsresultaten om vad som är bra eller dåligt att äta varierar, och är till och med motstridiga.  

 – Det här beror delvis på att forskarna ofta går djupt och detaljerat in i sitt eget kunskapsområde: en studerar spannmålskost, en annan olika typer av fett och en tredje sockerhaltiga drycker. Det är viktigt att skapa en helhet av alla dessa bitar av kunskap, så att den vanliga matkonsumenten kan tillämpa den i sin vardag, beskriver Fogelholm.

Aktivt upplysningsarbete

Fogelholm står gärna till mediernas förfogande och hjälper också andra forskare att göra sina röster hörda.

Det senaste året har han citerats i finländska och utländska medier närmare 200 gånger. Ofta ombes han ta ställning till olika kostvanor- och trender. Hans budskap är att undvika ett alltför svartvitt tänkande, trots att det ofta leder till att folk anklagar honom för att ljuga eller gå i livsmedelsindustrins ledband.

– Vi som arbetar med de nordiska näringsrekommendationerna kritiseras ibland för att vara gammalmodiga eller alltför konservativa. Det beror nog delvis på att man inte förstår hur forskningsprocessen fungerar. De uppgifter jag presenterar måste bottna i vetenskapliga belägg som utvärderats av forskningssamfundet.  

Som ett exempel på ett lyckat upplysningsarbete lyfter Fogelholm fram det framgångsrika hälsoprojektet i Nordkarelen som bidrog till halveringen av antalet hjärt- och kärlsjukdomar bland befolkningen i arbetsför ålder. Upplysningskampanjen är enligt honom ett bra exempel på hur effektiv forskarnas samverkan med samhället kan vara.

– För att fortsätta lyckas behöver vi en stark grundforskning där forskarna ingår i bestående forskningsgemenskaper med internationella nätverk.

 

Läs mer om: Hälsa