Många studerande som kommer från länder utanför EU och EES har inte kunnat inleda sina studier i tid när läsåret inleddes i höst på grund av att behandlingen av deras ansökan om uppehållstillstånd har fördröjts. En fördröjning kommer med många negativa följder för en studerande.
Helsingfors universitet godkänner studerande från flera länder. Universitetet har ett fåtal studerande från länder, vars medborgare haft mest fördröjningar i uppehållstillståndsprocesserna. Vid vissa högskolor kan denna mängd vara mycket högre.
Planerare Aino Turunen från Helsingfors universitets undervisnings- och studentservice håller kontakt med de studerande som väntar på uppehållstillstånd. Hon berättar att dessa studerande är oroade över att de går miste om den orienterande veckan och den gemensamma starten.
– Om de till exempel kan inleda sina studier först i januari är de ensamma om att vara nya, vilket innebär att det inte finns mycket stöd att få för orienteringen, utan de måste vara väldigt självständiga, säger Turunen.
Om en studerande blir tvungen att inleda sina studier sent kan det innebära att det blir svårt för hen att integreras i den nya miljön, både socialt och akademiskt. Det kan dessutom leda till att den studerande har bristfälliga förhandskunskaper på kommande kurser, svårigheter med kursprestationerna och bristfälliga stödnätverk. Allt detta leder till en högre stressnivå.
– De studerande som har skyldighet att betala läsårsavgift och de som har fått stipendium har i allmänhet annars också en snäv tidtabell, eftersom de antingen betalar för sina studier eller har beviljats stipendium för två år. Därför är de också oroande över att de kanske betalar i onödan eller att deras stipendium går till spillo för att de ännu inte kan komma till Finland, säger Turunen.
Kostnader ackumuleras
Fördröjda studier blir dyrt både för den studerande och universitetet. Om inledningen av studierna skjuts upp med ett år måste universitetet annullera läsårsanmälan och betala tillbaka läsårsavgiften.
För en studerande innebär en uppskjutning stora förluster i form av bankavgifter, oanvända flygbiljetter, onödiga hyresavgifter och kostnader för ansökan om uppehållstillstånd. Finland har inte heller ambassader i alla länder, och studerande från sådana länder blir tvungna att resa och skaffa visum för att kunna styrka sin identitet för ansökan.
Förutom de ekonomiska förlusterna kan de studerande stå inför ett tomt mellanår och en osäker framtid när det gäller studierna. I värsta fall har den studerande sagt upp sig från sitt jobb för att kunna inleda studierna och hela hens utkomst i hemlandet äventyras.
Finlands anseende påverkas negativt
– Försenade och negativa beslut om uppehållstillstånd påverkar också Finlands anseende som studieland, säger Sini Saarenheimo, chef för Helsingfors universitets ansökningsservice..
Lagen där anmälan till högskolor regleras möjliggör inte en uppskjutning av studier på grund av en fördröjd uppehållstillståndsprocess. Detta är mycket frustrerande för de studerande eftersom de i praktiken har obefintliga möjligheter att påverka processen.
Uppskjutning av studierna kan beviljas endast om den studerande först förlorar sin studierätt och sedan får den tillbaka. Denna byråkratiska omväg och den osäkerhet, det besvär och de behandlingsavgifter den innebär gör att de studerande inte känner sig välkomna. Dessutom gör det att förtroendet för finländska förfaranden minskar, framför allt för att de studerande redan betalar tiotusentals euro för sina studier.
Helsingfors universitet anser att det ska vara möjligt att skjuta upp studierna på grund av förseningar i uppehållstillståndsprocesser. Det skulle inte betyda att problemet med Migris långa behandlingstider försvinner. Men att göra en uppskjutning möjlig skulle sända rätt budskap till de studerande, göra det lättare för universitetet att reda upp situationen och göra det lättare att hålla kontakt med de studerande, då de kunde skrivas in vid universitetet.
Helsingfors universitet är också oroligt över nyheterna om personalminskningar på Migri. Antalet sökande till Helsingfors universitet har under de senaste två åren trots terminsavgifterna blivit 2,5 gånger större, och tillväxten förväntas fortsätta.
– Man kan vänta sig att både antalet sökande och antagna kommer att öka i fortsättningen, eftersom man till exempel vid Helsingfors universitet gjort betydande satsningar på mångvetenskapliga utbildningsprogram och global digital marknadsföring. Det finns med andra ord skäl att se till att Migri har ändamålsenliga resurser, säger Saarenheimo.