Föreningens aktiva har deltagit i samtalen om jämställdhet och likabehandling vid vårt universitet. De har även framhävt vikten av att lyssna på studenter som hör till etniska och synliga minoriteter och aktivt ingripa vid rasism och diskriminering.
Föreningsaktiva Janina Ojala och Jenny Kasongo beskriver sina känslor som glada men förvånade.
– Det var roligt att märka att det var flera som föreslagit oss som mottagare av priset. Tack vare prissumman kan vi genomföra en utredning av upplevelser av rasism bland studenter. Förutom att kartlägga dessa erfarenheter vill vi även utreda hur man reagerat på diskriminering, säger Kasongo.
Stöd för likabehandling och jämställdhet i enlighet med strategiska val
I prismotiveringen nämns föreningens arbete med koppling till flera av universitetets strategiska val: Öppna samtal om rasism samt stöd för studenter som hör till synliga och etniska minoriteter gör universitetet till en bättre plats att arbeta och studera vid för alla. SOCO fungerar som en kanal för anonym respons för sina medlemmar och gör det möjligt att tryggt lyfta fram missförhållanden och på detta vis främja öppenhet. I centrum för SOCO:s verksamhet finns gemenskap: föreningens mål är att öka jämlikhet, solidaritet, mångfald och respekt för andra vid vårt universitet.
SOCO:s verksamhet styrs starkt av dess egna värden.
– Vår verksamhet definieras av antirasism, inkluderande, politisk obundenhet och intersektionell feminism. För oss innebär antirasism aktivt arbete mot rasism, konstaterar Ojala om föreningens värdegrund.
I enlighet med principerna inom intersektionell feminism strävar de efter att ta i beaktande mångfalden bland högskolestudenter som hör till minoritetsgrupper och dess påverkan på erfarenheter av trakasserier och diskriminering.
Behov av kamratstöd bakom behovet av att grunda föreningen
Beslutet om att grunda SOCO fattades utgående från interna samtal inom universitetet: de grundande medlemmarna hade konstaterat att studenter som hör till etniska eller synliga minoriteter inte är synliga vid universitetet, trots att det finns ett behov av eget utrymme.
– Föreningens mål har ända från början varit att erbjuda kamratstöd och en trygg samtalsmiljö för sina medlemmar. Dessutom fungerar vi som intressebevakare för våra medlemmar och stöder dem med att ingripa vid diskriminering, säger Ojala.
– Hittills har vi ordnat populära kamratstödskvällar för våra medlemmar men även större evenemang, såsom paneldiskussioner om bland annat likabehandling inom utbildning och inkluderande inom Pride-rörelsen. Dessa har varit riktade till en större publik. Vem som helst kan delta i SOCO:s verksamhet, det är inte ett krav att höra till en minoritet och det är gratis att bli medlem, säger Kasongo.
Utvidgad verksamhet som mål
Ojala och Kasongo berättar att föreningens mål på längre sikt är att utvidga sin verksamhet även till andra städer med studerande i Finland. Verksamheten fortsätter dessutom aktivt i Helsingfors.
– I framtiden är vårt mål att fokusera på att skapa vårt eget utrymme genom att ordna fler evenemang för våra medlemmar. Våra populära kamratstödskvällar är fortsättningsvis ett önskemål från våra medlemmar, säger Ojala.
SOCO har dessutom träffat universitetets ledning och lagt fram egna förslag för främjande av universitetets antirasistiska arbete och likabehandling.
– Vi har diskuterat med prorektor Tom Böhling bland annat om hur man i likabehandlingsplanen kunde ingripa mer aktivt vid rasism. Dessutom har vi tagit upp behovet av anonyma kanaler för anmälan, som kunde sänka tröskeln för att ingripa vid upptäckta problem, säger Kasongo.
Alla kan ingripa i osakligt beteende
Ojala och Kasongo betonar att det är viktigt att universitetet beaktar mångfalden bland studenterna. De anser att exempelvis undervisningssituationer ofta karaktäriseras av vithetsnormativitet.
– Det är lätt att man antar att alla studenter är vita. I detta fall beaktar man exempelvis inte att läromaterial som behandlar rasistiskt våld kan väcka ångest särskilt hos icke-vita studenter, konstaterar Kasongo.
– Man bör inte utgå från antagandet att dessa människor finns någon annanstans – vi deltar i föreläsningen, sammanfattar Ojala.
Maikki Fribergs jämställdhetspris
Maikki Fribergs pris för främjande av jämställdhet och likabehandling delas varje år ut till aktörer vid Helsingfors universitet. Prisets värde är 6 000 euro. Alla vid universitetet kan ge förslag på mottagaren av priset och man kan även föreslå sig själv. Universitetets jämställdhets- och likabehandlingskommitté bereder utgående från dessa ett förslag om mottagare av priset som rektorn fattar beslut om. Priset har delats ut sedan 1996 och har fått sitt namn av den finska författaren, läraren och kvinnosakskvinnan Maikki Friberg.
Läs mer