Rektor Jari Niemeläs inskriptionstal för läsåret 2.9.2019

Fru president, herr kansler, your excellencies, bästa studenter, anställda och universitetsvänner, mina damer och herrar, ladies and gentlemen,

Vi befinner oss mitt i en brytningstid. De globala förändringar som människan och naturen står inför har tagit plats i den offentliga debatten på ett aldrig tidigare skådat sätt. Ungdomar skolstrejkar för klimatet och det ena extrema väderfenomenet efter det andra väcker oro hos oss alla. Även andra omvälvningar skapar utmaningar för en balanserad samhällsutveckling, till exempel urbaniseringen, den tekniska utvecklingen, hälso- och inkomstskillnaderna, invandringen och instabila politiska system.

Vetenskapen, utbildningen och universiteten har en nyckelposition när det gäller att erbjuda svar på dessa utmaningar. Helsingfors universitet kan tillhandahålla forskningsbaserad kunskap för att stävja klimatförändringen, skapa en hållbar stadsutveckling och använda artificiell intelligens. Jag vill därför utmana samhället – särskilt beslutsfattarna – att samarbeta med universiteten för att bemöta dessa globala problem, för utan forskning finns det inte tillräckliga kunskaper att basera några lösningar på.

Universiteten erbjuder inte bara lösningar utan också kontinuitet och trygghet mitt bland alla stora förändringar. Helsingfors universitet har i nästan 400 års tid bidragit till att bygga upp vårt land och skapa bildning. Universitetet har haft en särskilt stor betydelse under samhälleliga omvälvningar. Nu lever vi igen i en sådan brytningstid, och universitetets uppgift blir allt viktigare. Det är viktigt att universiteten alltid befinner sig i centrum för arbetet med att skapa en bättre framtid för vårt land och mänskligheten.

Även om finländarna litar på vetenskapen och forskarna, finns det krafter i samhället som ifrågasätter vetenskapen och vår värdegrund. Vi måste vara alerta och beredda att påminna beslutsfattarna och medborgarna om hur viktigt universitetet och dess bildningsuppdrag är. Just nu är det särskilt viktigt att försvara vetenskapens ställning, eftersom samhällsdebatten kännetecknas av halvsanningar, pseudovetenskap och en föraktfull attityd mot vetenskapen. I en tid som har beskrivits som postfaktisk har universiteten en viktig uppgift att främja integreringen, samhörigheten och sammanhållningen i samhället.

Universiteten tar fram kunskap om människan och fostrar oss till att uppskatta varandra. Att bära bildningens fackla har alltid utgjort kärnan i universitetens existens. Men nu framhävs betydelsen av denna uppgift ännu mera, eftersom en solid allmänbildning är grunden för ett starkt samhälle med förmåga till förnyelse. Universiteten kan sägas vara det vetenskapliga tänkandets fyrtorn som sprider bildningens ljus och försvarar en gemensam europeisk värdegrund, till vilken hör respekt för människovärdet och de mänskliga rättigheterna, frihet, demokrati, jämlikhet och rättsstaten. Dessa värderingar är också Helsingfors universitets värderingar.

Vid sidan av bildningsuppdraget är det viktigt att universiteten också bidrar med direkt nytta till samhället. Stark forskning ger kommersialiserbara resultat och forskningsbaserade företag. På den fronten har Helsingfors universitet utmärkt sig under de senaste åren. Vi har ett starkt företagssamarbete som vi strävar efter att fördjupa ytterligare. Ett sådant samarbete måste alltid ske på etiskt hållbara grunder.

Bästa publik,

Omvälvningarna inom utbildning och kunskapsförvärv är en utmaning för universiteten. Man kan fråga sig vad universiteten har för betydelse i en tid där människan kan skaffa sig information på nätet, av andra människor eller genom praktiskt arbete. Det sägs att i framtiden kommer examina att splittras upp i mikroexamina eller rentav nanoexamina som, precis som namnen säger, är mikroskopiska i jämförelse med de nuvarande. Frågan är om studenterna i framtiden kommer att vilja ägna åratal åt att avlägga en examen när det går att skaffa en mikroexamen på mikrotid?

Vad behövs universiteten till om studenterna förvärvar sina kunskaper och färdigheter på andra sätt än genom traditionella studier? För det första vill jag konstatera att Helsingfors universitet inte har några planer på att införa mikroexamina. För det andra vill jag betona att i en tid av fragmenterad information baserar sig universitetens attraktionskraft som utbildare på högklassig forskning. Helsingfors universitet har fastställt att undervisningen vid universitetet baserar sig på forskning. Denna forskningsgrund skiljer universitetsundervisningen från den information som finns på nätet, bygger på egna erfarenheter eller erbjuds av andra människor. Dessutom erbjuder universitetet en studiemiljö där studenten lär sig i sällskap med andra, i motsats till att bara skaffa sig information på nätet. Det är viktigt att vi håller fast vid gemenskapsaspekten och det allmänbildande uppdraget, också därför att förändringarna i arbetslivet kräver alltmer nya färdigheter och tekniska kunskaper. En forskningsbaserad utbildning ger sådana färdigheter som är viktiga i framtiden, såsom interaktions- och problemlösningsförmåga, förmåga att skaffa och analysera information samt förmågan att lära sig nytt.

Bästa publik,

Finlands välfärd bygger på kunnande! En utmaning just nu är att kunnigt folk blir äldre och årskullarna blir mindre. Därför är det viktigt att universiteten lyckas locka till sig studenter och yrkeskunnig arbetskraft också från utlandet. Universiteten är en dynamo för kompetensbaserad invandring. Det är önskvärt att många internationella studenter stannar kvar i Finland efter att de har tagit sin examen. Det finns emellertid hinder för deras inträde på arbetsmarknaden. Därför hoppas jag att övergången till arbetslivet görs så lockande och smidig som möjligt.

Samtidigt som vi lockar internationella studenter och forskare till Finland, har vi ett ansvar att stödja universitet i utvecklingsländer vars utgångsläge är sämre än vårt. Det här ingår i universitetens globala ansvar och är i linje med FN:s globala mål för hållbar utveckling.

Universiteten har en särskilt viktig roll i att lösa utbildningskrisen i utvecklingsländerna. I många utvecklingsländer har utbildningens kvalitet enligt FN inte utvecklats i samma takt som tillgången till utbildning. Eleverna går i skola i åratal men får inte alltid ens grundläggande färdigheter i att läsa och räkna. Detta leder till en tudelad värld, där hälften av världens barn har tillgång till god utbildning medan den andra hälften inte ens lär sig grundfärdigheter.

Det är särskilt viktigt att flickor och kvinnor i utvecklingsländerna får utbildning, för det främjar jämställdhet och kvinnors tillträde till bättre jobb samt gör att de gifter sig senare och får färre barn. Till exempel i Somalia har hela 95 procent av flickorna aldrig gått i skola.

Finland har haft utmärkt framgång i utvärderingarna av barns inlärningsresultat. Ändå har utbildning inte varit ett centralt tema för målsättningarna i vårt lands utvecklingspolitik. I en nyligen publicerad utredning av Utrikesministeriet föreslås att Finland ska ta en mer framträdande roll i att lösa den globala utbildningskrisen.

Statsminister Antti Rinnes regering lyfter i sitt regeringsprogram fram högklassig utbildning som ett fokusområde i utvecklingssamarbetet. Regeringen utarbetar också en Afrikastrategi. Helsingfors universitet axlar sin del av det globala ansvaret och deltar i detta viktiga arbete.

Bästa publik,

Helsingfors universitet klarar sig utmärkt i de internationella rankningarna. Resultaten i rankningarna visar att universitetet behåller sin position i den internationella toppen. Det är särskilt glädjande att vårt universitet kom på femtonde plats i en internationell utvärdering som gällde främjande av hållbar utveckling. Jag vill tacka alla vid universitetet för dessa fina resultat.

I mitt inskriptionstal förra året sade jag att det krävs en satsning på vetenskap, utbildning och bildning för att finländska universitet ska ha framgång också i fortsättningen. Budskapet har kanske haft effekt, för statsminister Rinnes regering visar uppskattning gentemot universiteten. När regeringen dessutom ökar vår finansiering, kan vi se fram emot att inleda läsåret i positivare tecken än på många år.

Jag hoppas denna positiva trend fortsätter, för samhällsreformer och lösningar på globala problem kräver ett långsiktigt samarbete mellan samhällets olika aktörer. Helsingfors universitet vill vara en stark samarbetspartner och bidra genom att ta fram kunskap som underlag för beslutsfattandet. Kontinuitet skapar också trygghet för universitetets personal och studenter.

Inför det nya läsåret vill jag önska personalen framgång i undervisningen, forskningen och samverkan med samhället. Jag hoppas att ni vid sidan av ert övriga arbete också deltar i arbetet med strategin.

Jag önskar studenterna ett givande och inspirerande läsår – välkomna även ni att delta i arbetet med strategin! Kom ihåg att vid sidan av studierna också ägna tid åt att växa som människor. Delta i arbetet med att hitta lösningar på de globala problemen, men bli inte dystra över läget. Till studielivet hör även glad samvaro och att skapa nya kontakter. Använd er av ämnesföreningar, studentkåren och nationerna. Tankehörnan är en utmärkt träffpunkt med ett brett programutbud. Kom ihåg att intensiva studier kräver återhämtning för att ni ska orka. Därför ska ni se till att ni som motvikt till studierna har tillräckligt med ledig tid för hobbyer och umgänge med vänner, till exempel på nationerna.

Toivotan Helsingin yliopiston henkilökunnalle ja opiskelijoille hyvää lukuvuotta.

Jag önskar alla anställda och studenter vid Helsingfors universitet ett framgångsrikt nytt läsår.

I wish the staff and students of the University of Helsinki a successful new academic year.