Pirjo Hiidenmaa: Läskunnighet är en nationell resurs

De positiva effekterna av litteratur och läskunnighet för ett gott liv är lätta att räkna upp: ökat ordförråd, förbättrad fantasi, kunskap och förståelse, förmåga att se alternativa verkligheter och perspektiv, en läsande människa kan leva flera liv och läsaren får övning i att identifiera sig med andras öden och situationer. Individens livskontroll utvecklas samtidigt med hens kognitiva färdigheter och språkanvändning. Det har till och med gjorts framgångsrika försök med litteraturläsning i läkarutbildningen. Detta anses stödja empatin och ge förståelse för olika livssituationer.

Läsning har även konstaterats ha mindfulness-egenskaper: med hjälp av en bok eller ljudbok kan läsaren stoppa flödet av stimuli och koncentrera sig på en sak i taget. Å andra sidan läser de mest entusiastiska läsarna till och med medan de diskar.

Läsning är inte endast någonting som sker inne i individens huvud. Från skolornas undervisning i läskunnighet känner man till att man bäst stöder läsning genom att läsa tillsammans och diskutera det som man läst. Läsning är alltså även ett sätt att umgås, utbyta tankar, utveckla egna tolkningar och höra andras åsikter och märka att någon annan blir entusiastisk över ett ämne som man själv anser vara klichéartat och ytligt.

Numera finns det större variation i var och hur man läser. Det finns ett nytt sätt att se på läsning som en social verksamhet. Social läsning är bl.a. evenemang inom bokbranschen, som glädjande nog förekommer på olika ställen: utöver bokmässor i olika städer ordnas temadagar för äldre litteratur, olika kommersiella evenemang samt författarintervjuer och författarbesök. Det är alldeles utmärkt att biblioteken erbjuder allt mer mångsidigt sammansatta läsecirklar. Social läsning är även bokbloggar och Facebook-grupper, av vilka det finns hundratals och där läsarna delar med sig av sina bokupplevelser.

Läskunnighet, läsvanor och texterna som läsarna möter förändras och blir mer mångsidiga i snabb takt. Därför behövs ständigt ny forskning och nya slags forskningsmaterial inom området.

Resultaten i PISA och nationella test är oroväckande i fråga om skolelevernas läskunnighet. Läsning av långa texter som kräver koncentration minskar. För alla är det inte lätt att se skillnaden mellan texter skrivna i olika syfte: nyheter och texter skrivna i marknadsföringssyfte kan bli lästa på samma sätt. Hur hanterar man falska nyheter och propagandistiska texter med bristfällig läskunnighet? Och hur hanterar man litteratur och teaterföreställningar som på ett fascinerande sätt utnyttjar fakta och fiktion?

Läskunnighet är en viktig del av våra nationella resurser. Tack vare den har vårt land, såväl kulturen som ekonomin, växt, utvecklats och blomstrat. Med hjälp av läskunnighet kan individen skapa sig en plats i samhället. Mångsidig läskunnighet behövs oberoende av om det rör sig om röstningsbeslut, kritisk konsumtion eller behovet av att förstå människor som tänker på ett annat sätt än en själv.

Det är en nationell resurs som vi ska förvalta väl.

#Därförvetenskap

Pirjo Hiidenmaa är professor och dekan vid Helsingfors universitets humanistiska fakultet.

I serien Vetenskapens försvarare beskriver skribenterna vetenskapens betydelse för dem själva och deras bransch. Du kan läsa de övriga texterna här på sidan Därförvetenskap.

 

 

 

 

Varför behöver vi vetenskap?

Världen kommer i framtiden att förändras allt snabbare, och människans och miljöns behov med den. Vi vet ännu inte vilka utmaningar vi kommer att behöva svara på om 50 år. Ett är säkert, och det är att lösningarna kräver långsiktig forskning.

Därför behöver vi vetenskap.

Finlands välfärd är beroende av att vi värnar om vårt högkvalitativa kunnande genom hela utbildningskedjan, från småbarnspedagogiken ända till den högre utbildningen och forskningen. Vår framtid ligger i vårt kunnande och i människor som kan. Därför bör vi investera allt mer i utbildning och forskning.

Läs mer