Juridisk forskning och utbildning i andelsverksamhet är mångvetenskaplig och gränsöverskridande
Enligt Jukka Mähönen, vars anställning som professor i andelslagsrätt inleds den 1 januari 2019, är ett av områdets centrala frågor en som varit på tapeten under hela den tid som det funnits andelsverksamhet: andelslagets uppgift att främja ekonomisk och psykisk utveckling för de mindre bemedlade. Detta syns nu som ett redskap för samarbete mellan frilansare, dem som löper risk att bli marginaliserade samt företagare vars små och medelstora företag är i en svår konkurrenssituation.
− En utmaning för andelsverksamheten är även hållbarhet, både i form av respekt för planetens gränser och som en affärsmodell som erkänner att människorna i anknytning till företaget har rätt till ett skäligt liv, fortsätter han.
Mähönen beskriver andelsverksamhetens karaktär som anarkistisk och villig att utmana gränser. Därför är det viktigt att den juridiska forskningen och utbildningen inom området är såväl mångvetenskaplig och gränsöverskridande som djupt insatt i andelsverksamhetens karaktär och vad som reglerar den.
− Andelslag är ett centralt sätt att organisera företagsverksamhet i Finland, i andra nordiska länder , i Europa och globalt. Därför är det utmärkt att man satsar på dem även vid Helsingfors universitet. Mina egna centrala intressen är digitalisering, hållbara modeller för affärsverksamhet för små och medelstora företag samt hållbar företagsverksamhet i allmänhet, och dessa är förhoppningsvis en del av en sådan forskningstematik som tjänar den moderna forskningen och utbildningen i andelsverksamhet.
Professuren har grundats med hjälp av donationsmedel. OP Gruppen donerade en miljon euro till Helsingfors universitet för att utveckla det juridiska utbildningsområdet, och universitetet valde att grunda en professur i andelslagsrätt med donationsmedlens avkastning.
Finansieringsreglernas viktigaste uppgift är att upprätthålla finansieringsstabilitet
Enligt Heikki Marjosola, vars anställning som biträdande professor i finansieringsrätt inleddes den 1 november 2018, ser den allt långsammare ekonomiska tillväxten, trycket att höja räntorna och den stora mängden skulder till att framför allt risker och regler som anknyter till bankernas stabilitet hålls på tapeten i Europa.
− Finansieringsrättens uppgift är att säkerställa att finansieringssystemet uppfyller sin basfunktion så väl som möjligt under alla tider, dvs. att besparingar kanaliseras till produktiva och sysselsättande projekt via bankerna, marknaden eller exempelvis via crowdsourcing.
En utmaning för området är det nuvarande finansieringssystemet, där nya tekniska applikationer och kryptovalutor nästan helt och hållet fungerar utanför det detaljerat reglerade finansieringssystemet.
− De ivrigaste anser att finansieringsrätt inte alls kommer att behövas i framtiden, eftersom det inte kommer att finnas banker och finansieringsavtal kommer att verkställa sig själv. Men just nu verkar det som att de gamla problemen finns kvar även om tekniken är ny, bedömer Marjosola.
Han anser att de som studerar finansieringsrätt bör erbjudas de nödvändiga tankeverktyg som gör finansieringssystemets karaktär och verksamhet mer förståeliga.
− Det är också viktigt att betona att finansieringsrätt inte bara handlar om offentliga finansieringsregler. Finansieringsrättens hårda kärna är civilrättslig, och även här finns det mycket att göra för en forskare inom området: till exempel har värdepappersrätten, som behandlar frågor relaterade till olika finansieringsmedels förmögenhetsrättsliga karaktär, blivit svårt efter sin tid.
− Finansieringsrättslig forskning och undervisning kan fylla flera hål i vår nuvarande uppdelning av rättsområden. I bästa fall kan finansieringsrätt bli ett dynamiskt ämne som utvecklas i samverkan med andra rättsområden, i takt med de behov och problem som uppstår i ett föränderligt finansieringssystem, avslutar Marjosola.
Förändrade arbets- och socialrättsnormer syns i forskningen och undervisningen
Jari Murto, vars anställning som biträdande professor i arbets- och socialrätt inleddes den 1 november 2018, konstaterar att de mest centrala frågorna på området för närvarande anknyter till samhällsförändringar, både i arbetslivet och i det socialrättsliga regelverket.
− De lösningar som anammats inom arbets- och socialrätt genomgår nu mer eller mindre en ny bedömning. Vissa frågor kommer aktivt upp i samhällsdebatten, medan vissa förändringar är svårare att notera. Deras betydelse förstår vi först senare.
Murto anser att området behöver forskning som kan hjälpa oss att strukturera arbets- och socialrättens breda och mångsidiga normverk exaktare än i nuläget. När begreppen är uppdaterade är det också lättare att ta nya fenomen i besittning. Den här typen av lärofokuserad grundforskning både producerar nya data och håller rättsläran aktuell.
− Att utgå från normerna och betona den allmänna läran påverkar även undervisningen. Undervisningen i arbets- och socialrätt ska ge studenterna redskap att uppfatta olika juridiska problem och tolkningsfrågor samt metoder för att lösa dem. En stark allmän lära ger studenterna en gedigen grund för arbetslivet genom att främja deras förmåga att uppfatta och lösa praktiska juridiska problem.
Professuren har grundats med hjälp av donationsmedel. Arbetsmarknadsorganisationerna EK, FFC, Akava och STTK samt TELA donerade 450 000 euro till Helsingfors universitet för att utveckla det juridiska utbildningsområdet, och universitetet beslutade att grunda en biträdande professur i arbets- och socialrätt med avkastningen från donationsmedlen.
Juridiska problem inom idrott måste betraktas helhetsmässigt
Enligt Antti Aine, ars anställning som professor i idrottsrätt inleds den 1 januari 2019, har områdets centrala teman just nu framför allt att göra med kommersiella frågor och de mänskliga rättigheternas ställning inom idrott. I det senare fallet framträder i synnerhet hur man tillämpar reglerna om antidoping och bestraffning i förhållande till följdernas juridiska ramar.
− De ekonomiska frågorna kan i sin tur exempelvis handla om juridiska problem i samband med spelar- och medieavtal, där man kan se idrottsmarknadens centraliserade struktur, konstaterar Aine.
− Behovet av vetenskapliga data på idrottsmarknaden syns också i hur idrottsföreningarnas egna regler och beslutsfattande påverkar de ekonomiska förhållandena, fortsätter han.
Enligt Aine måste man beakta att de juridiska problem som uppkommer inom idrott inte alltid kan struktureras med enbart juridiska metoder. Det behövs synpunkter från olika vetenskapsområden.
− Idrottsrättsliga problem uppkommer regelbundet inom bland annat klubbars och föreningars verksamhet. Därför behövs undervisning i idrottsjuridik även utanför juridiska fakulteter. Här kan idrotten som folkrörelse bli en naturlig samarbetspartner.
Professuren baserar sig delvis på separat finansiering från undervisnings- och kulturministeriet. Uppgiften delas med Åbo universitet.