Vid sitt möte den 16 september behandlade Helsingfors universitets styrelse regeringsprogrammets konsekvenser för universitetets ekonomi och vilka åtgärder de kommer att kräva. Nedskärningarna kommer enligt universitetets beräkningar att uppgå till cirka 106 miljoner euro på årsnivå i slutet av Sipiläs regeringsperiod 2019–2020. Det är 15 % av universitetets totala inkomster. Nedskärningen i basfinansieringen är 20 % (93 miljoner euro). Det slutliga behovet av anpassningsåtgärder påverkas bland annat av hur väl universitetet lyckas skaffa nya intäkter och om apotekskompensationen avskaffas eller inte. Apotekskompensationens verkan på årsnivå är 29 miljoner.
Universitetets styrelse har beslutat att starta ett förändringsprogram, som har 86 miljoner euro i besparingar som mål. Det innebär samarbetsförhandlingar som kommer att omfatta hela personalen. Personalminskningen är högst 1 200 personer fram till 2020. Minskningsbehovet baserar sig på beräkningar som beaktar den extra nedskärning som gäller Helsingfors universitet, dvs. slopandet av apotekskompensationen.
Förändringsprogrammet är genomgripande och innehåller utöver minskade personalkostnader också många andra sparåtgärder, reformer och nya sätt att skaffa intäkter. Åtgärderna ska ingå i universitetets målprogram för 2016 och universitetets strategi för perioden 2017–2020.
Styrelsen gav universitetets ledning fullmakt att vidta alla åtgärder som behövs för att balansera ekonomin.
– Vår viktigaste målsättning är att bevara den höga nivån på undervisningen och forskningen. Nu söker vi de bästa lösningarna för att anpassa ekonomin utan att äventyra målsättningen, rapporterar Jaana Husu-Kallio som är ordförande i Helsingfors universitets styrelse.
Nya intäkter och minskade kostnader
Förändringsprogrammet indelas i åtgärder som gäller nya inkomster och åtgärder som ska sänka kostnaderna. Åtgärderna skrivs in i universitetets målprogram för 2016 som universitetets styrelse godkänner den 15 december 2015. Åtgärderna bereds under hösten.
Helsingfors universitets rektor Jukka Kola konstaterar att världen har förändrats och universitetet måste anpassa sig.
– Minskningen av basfinansieringen från ministeriet blir antagligen permanent. Därför måste vi fördomsfritt söka nya, kompletterande former av finansiering, säger Jukka Kola.
Universitetet söker nya intäkter genom effektivare anskaffning av internationell forskningsfinansiering, medelsanskaffning och samarbete med företag. Man försöker också förbättra resultatet genom att uppfylla undervisnings- och kulturministeriets finansieringskriterier bättre än tidigare.
Universitetet arbetar aktivt för att få en del av de medel som regeringen har reserverat för spetsprojekt, bland annat till projekt som gäller bioekonomi och nya lärmiljöer.
Helsingfors universitet förbereder sig för att införa terminsavgifter för studerande från länder utanför EU/EES.
Effektivare lokalanvändning och upphandling
Man försöker åstadkomma besparingar genom att fortsätta effektivera lokalanvändningen. Universitetet söker nya sätt att avstå från lokaler utöver de lokalbesparingar som man redan fattat beslut om.
Betydande besparingar ska också åstadkommas genom fortsatt koncentrering av upphandlingen.
IT-kostnaderna ska minska. Dessutom ska alla IT-projekt bedömas utifrån möjligheterna att effektivera tjänsteproduktionen och förvaltningens processer.
Förändringsprogrammets mål är att trygga universitetets grundläggande verksamhet, säkerställa att all utbildning genomförs på det sätt som man kommit överens om med undervisnings- och kulturministeriet och att säkerställa åtaganden som finansieras med extern finansiering.
Vid universitetet pågår också många reformprojekt som nu tas med i förändringsprogrammet. Sådana projekt är bland annat Helsinki Life Science Center, andra profileringsprojekt och strukturreformer.
Målet att vara ett av världens femtio bästa universitetet
Många förhoppningar om ny tillväxt och kommersialiserbara innovationer riktas mot universiteten och forskningen. Forskningsresultatens genomslagskraft och vidareutveckling av kommersialiseringen kommer allt tydligare att styra den offentliga finansieringen i framtiden. Man vill också att forskningsresultat och kompetens ska bli ett allt starkare stöd för näringslivet.
– Kvaliteten på vår forskning är också internationellt sett hög. Det är vår kompetenta och motiverade personals förtjänst och vi kommer att sköta om våra anställdas välbefinnande på bästa möjliga sätt också i en förändringssituation, betonar Jukka Kola.
Helsingfors universitet vill vara ett av världens främsta universitet också i fortsättningen. Vårt universitets starka inverkan på det finländska samhällets framgångar kan inte förnekas, understryker rektorn.