Enskilda universitets och företags önskemål borde inte få styra diskussionen om utbildningsexport, säger Pasi Sahlberg, som nyligen har tillträtt som gästprofessor i utbildningspolitik vid Harvard.
Statistiken från Nya Zeeland som är ett av de främsta utbildningsexporterande länderna åskådliggör helheten.
– I Nya Zeeland utgör de ekonomiska effekterna av inflyttade examensstuderande 90 procent av branschens intäkter. Av dessa 90 procent kommer bara cirka en tredjedel från terminsavgifter.
Australiska och brittiska siffror visar ungefär samma sak: största delen av intäkterna kommer indirekt.
Ett nationalekonomiskt perspektiv behövs
– Resultaten från de här stora utbildningsexporterande länderna kan i mitt tycke med rätta tolkas så, att det lönar sig för Finland att hålla kvar sin avgiftsfria högskoleutbildning. Avgiftsfri utbildning lockar studenter, i synnerhet som utbildningarna i Danmark och Sverige är avgiftsbelagda för studenter från andra än EU-länder, säger Sahlberg.
Enligt Sahlberg skulle terminsavgifter minska antalet studenter så mycket att det skulle innebära en nationalekonomisk förlust.
Även om professorn betraktar inflyttande studenter och avgiftsfria examina som de viktigaste ”produkterna” i Finlands utbildningsexport anser han att man också ska bana väg för andra projekt. Finlands lagstiftning innehåller bestämmelser som bromsar upp försäljningen av examina till utlandet eller ordnandet av uppdragsutbildning här. Hindren bör avskaffas.
Universiteten ska liera sig!
Universiteten kan göra mycket själva, säger Sahlberg. Det lönar sig för städerna och lärosätena att liera sig så exporten kommer i gång.
– Vill man erbjuda högskoleutbildning utanför Finlands gränser lönar det sig att bygga upp några utbildningsprogram med de bästa lärarna från flera olika universitet. Exempelvis kunde cleantech vara ett bra ämne för ett program.
– Än så länge har Finlands universitet lite samma anda som i den angloamerikanska grundutbildningen. Man lägger ner energi på att jämföra, belöna och bestraffa. Man kunde ta exempel av de finländska grundskolornas samarbetsvilja.
Människor eller arbetskraft?
Världen kunde ha nytta av den finländska lärarutbildningens läror, säger Sahlberg. Själv föreläste han om ämnet hela förra året – i Bangkok, Hawaii, Singapore, Qatar, USA, Tyskland, Danmark, Serbien med flera. Turnén omfattade 52 uppträdanden och var uppkallad efter Sahlbergs bestseller från 2011, Finnish Lessons.
– Vår visdom ligger i vår humanistiska uppfattning om barn och unga – vi behandlar dem som människor. Skillnaden är milsvid jämfört med exempelvis PISA, som mäter tillväxt och framgång precis som BNP. Ur OECD:s och PISAs perspektiv är utbildning produktion av arbetskraft. Det finns inte mycket utrymme för mänsklighet och moral.
Från Världsbanken och EU till Harvard
Pasi Sahlberg har gjort sig förtrogen med det internationella pedagogiska fältet inte bara genom kongressresor utan även i sin mångsidiga karriär och i sin forskning.
Hans längsta utlandsuppdrag har varit vid Världsbanken i Washington och vid European Training Foundation i Turin. Till Harvard åkte Sahlberg från Hagnäs i Helsingfors där han i fyra år var chef för Centret för internationell mobilitet och internationellt samarbete CIMO.
Pasi Sahlberg har avlagt examina och bedrivit forskning vid Åbo, Helsingfors och Jyväskylä universitet. Vid Helsingfors universitet utexaminerades han till ämneslärare och innehar också en docentur i pedagogik.