Antti Räsänen: Varför behöver vi teologi?

Med teologi avses systematisk forskning i religiösa idéer. Teologi är en vetenskap som undersöker religioner, föreställningar och i vid bemärkelse all slags spiritualitet.

Teologi bedrivs i den omgivande kulturella kontexten. I Finland har kontexten varit starkt protestantisk, men i dagens mångkulturella och mångreligiösa värld undersöker teologin många religioner samt många slags religiösa och icke-religiösa föreställningar. Den akademiska teologin är inte normativ. Den strävar alltså inte efter att skapa religiösa lärosystem eller att bekänna sig till någon religion, men inom teologin undersöker man givetvis dessa båda.

Teologi behövs eftersom religioner, föreställningar och spiritualitet finns permanent i världen, oavsett sekulariseringen. Formerna och tolkningarna förändras. Förståelse av religioner är en oersättlig kunskap i ett mångkulturellt samhälle.

Teologin är mycket viktig för det finländska samhället och för välbefinnandet. En teolog kan läsa och tolka kulturer, ideologier och andliga strömningar. Teologerna har sin egen specialuppgift som uttolkare av heliga skrifter i religiösa samfund; i andra uppgifter är teologen ofta den som identifierar, analyserar och uttolkar kulturella trender, religioner och ideologier. Den som tolkar ska förklara och göra saker och ting begripliga. Teologer behövs för uppgifter där strävan är att få svar på frågor om meningen med livet och världen. Frågor som rör välbefinnandet hos individer och samhällen samt problematiken kring hela jordklotets framtid är exempel på teologernas kompetensområden. Teologisk sakkunskap behövs för att höja det psykiska välbefinnandet både på arbetsplatser och i samband med fritidssysselsättningar. Miljöteologi är ett exempel på ett framtidsområde som har mycket att tillföra för världens bästa.

Inom teologin identifierar man svaga signaler, det vill säga ser trender och fenomen som än så länge är undangömda men som en skarpsynt analytiker kan förnimma. Exempelvis antisemitismens uppsving i Europa var först en svag signal, som nu tyvärr har blivit starkare. Teologisk forskning och debatt tog redan i ett tidigt skede tag i fenomenet med ett kritiskt grepp. Röster från olika minoriteter, missgynnade och andra utsatta människor är exempel på svaga signaler i vårt samhälle och i hela världen som teologin likaså identifierar.

Teologi går inte enbart ut på att identifiera och beskriva olika fenomen och företeelser, utan den vill skapa en ny verklighet, bygga en ny värld och ge upphov till nya tänkesätt. Avsikten är att teologerna ska få uppleva att de är med om att bygga en ny, bättre värld som är rättvis, demokratisk och jämlik – en plats där det är gott att leva för alla.

Bildning utgör grunden för både psykiskt välbefinnande och materiellt välstånd. Ett samhälle baserat på bildning klarar av att sörja för sina medlemmars behov och kan erbjuda stabilitet som förutsätts för en allsidig utveckling. Teologi är ett allmänbildande område. I responsen från teologer som tagit steget ut i arbetslivet betonas betydelsen av bildning, så som en nybakad magister konstaterade: ”En examen som i sig ger en bred allmänbildning har sina obestridliga styrkor i ett yrkesmässigt perspektiv. Teologerna kan få jobb inom väldigt olika branscher.” För att sprida bildning behövs det redskap, dialogförmåga, interaktion och empati. En hel del teologer placeras i arbetsuppgifter där det krävs interaktionsförmåga, förmåga att kommunicera på ett begripligt och tydligt sätt samt förmåga att med medkänsla möta andra människor. I själva verket är teologin redan i princip ett område som betonar förståelse och kommunikation. Teologerna får lära sig sådana färdigheter att lösa konflikter som behövs i synnerhet i mångkulturella arbetsmiljöer. Vid Teologiska fakulteten finns forskningscentret Religion, Conflict and Dialogue (RCD), som tillhandahåller kunskap och information om religionernas roll i konflikter och konfliktlösning. Centret fokuserar särskilt på genusfrågor när det gäller att främja jämställdhet, jämlikhet och fred.

Det teologiska forsknings- och utbildningsområdets betydelse kan bedömas på basis av hur teologin har lyckats med sin uppgift. Indikatorerna utgörs dels av de erfarenheter som de som utexaminerats från Teologiska fakulteten har av arbetsfärdigheterna i sin teologiska examen, dels av hur de utexaminerade har sysselsatts.

Enligt Helsingfors universitets senaste karriäruppföljningsenkät ansåg 76 procent av dem som utexaminerats från Teologiska fakulteten att förmågan att berätta om den egna kompetensen var en viktig eller mycket viktig faktor med tanke på sysselsättningen. Av de utexaminerade ansåg 87 procent att de har åtminstone goda förutsättningar att i arbetslivet tillämpa de kunskaper och färdigheter som de tillägnat sig vid universitetet. Den breda, allmänbildande teologutbildningen håller måttet i arbetslivet.

När man ser vad teologerna jobbar med kan man sluta sig till att experterna på området är efterfrågade för många slags arbetsuppgifter. Arbetslöshetsgraden bland teologer är låg. Av statistiken framgår att till exempel 2015 var ett svårt år med tanke på sysselsättningen. Finland hade då en arbetslöshetsgrad på 9,4 procent, men teologerna endast 5 procent.

Teologbakgrunden kan ge många slags jobb. Teologer är verksamma med mer än 200 olika yrkesbeteckningar, och anmärkningsvärt nog arbetar 90 procent med uppgifter som motsvarar den akademiska teologiska utbildningsnivån. Inte på långt när alla arbetar inom kyrkan. Enligt en utredning från 2015 om utbildnings- och kompetensbehoven inom det teologiska området arbetade 38 procent av de som svarade på enkäten som präst i den evangelisk-lutherska kyrkan medan 19 procent hade undervisningsuppgifter i skolvärlden och 36 procent arbetade med andra arbetsuppgifter inom den offentliga eller den privata sektorn i organisationer, med kultur, med social- och hälsovård samt med företagsekonomi och administration.

Anssi Räsänen
De­ka­nus för Te­o­lo­gis­ka fakulteten
Helsingfors universitet

I serien Vetenskapens försvarare beskriver skribenterna vetenskapens betydelse för dem själva och deras bransch. Du kan läsa de övriga texterna här på sidan Därför vetenskap (skrolla ned).