Neurokognitiva funktioner, t.ex. uppmärksamhet och exekutiva funktioner, minnesfunktioner och social perception, samt språkliga, visuospatiala och sensomotoriska funktioner, utvecklas i takt med åldern.
Funktionerna påverkas av hjärnans utveckling, men också av barnets bakgrund och omgivning.
Psykologie magister Johanna Rosenqvist undersöker i sin färska doktorsavhandling sambandet mellan barns kognitiva prestation och deras medieanvändning och kulturella bakgrund.
Hon har använt undersökningsmetoden NEPSY-II, där uppgifterna bland annat består av att besvara frågor, rita, bygga och följa givna instruktioner.
Rosenqvist forskade i medieanvändningens betydelse hos 381 amerikanska barn i åldern 5–12. Resultaten visade att de barn som dagligen tittade mer på tv än de andra klarade sig något sämre i testerna. Däremot klarade sig de barn som använde dator mer än de andra något bättre i testerna.
– Användningen av media är ett intressant ämne. Resultaten tyder på att tv-tittande har ett negativt samband med alla granskade funktioner. Däremot hade de som använder datorn mycket under en vecka något bättre poäng i vissa funktioner, specificerar Rosenqvist.
Hon betonar att också andra bakgrunds- och miljöfaktorer kan påverka resultaten.
Undersökningen visar också att läsning hade ett positivt samband med uppmärksamhet och visuospatiala funktioner hos yngre barn och också minnesfunktioner i synnerhet då mammans utbildningsnivå var lägre.
Den kulturella bakgrundens inverkan varierar beroende på ålder
Undersökningen jämförde också neurokognitiv prestation hos 2745 finska, italienska och amerikanska barn. Det fanns skillnader mellan länderna, men skillnader förekom inte hos alla åldersgrupper.
– Endast västerländska barn deltog i undersökningen, så det var intressant att märka att det överhuvudtaget fanns skillnader mellan länderna. Det fanns fler skillnader hos yngre barn än hos äldre barn, berättar Rosenqvist.
Hon undersökte också ett specifikt delområde inom neurokognitiv forskning, emotionsigenkänning, bland finska barn i åldern 3–6 och upptäckte ett samband med bland annat språkliga funktioner.
– Det här styrker tidigare resultat om samband mellan sociala funktioner och språket. Man kan tolka det här som att det är bra att stöda de båda delområdena om barnet har svårigheter med det ena, säger Rosenqvist.
PsM Johanna Rosenqvist disputerat 17.11.2017 vid Mediciska Fakulteten Helsingfors universitet på avhandlingen "Children's neurocognitive performance: Relationships with culture, media use, age, and emotion recognition".
Doktorsavhandlingen publiceras också elektroniskt och finns tillgänglig i E-thesis.
Tilläggsinformation: Johanna Rosenqvist, johanna.rosenqvist@helsinki.fi