Mössens framtänder växer hela tiden och ny emalj bildas an efter som tänderna slits av mössens gnagande. Däremot utvecklar mössens framtänder inga rötter.
– Men kindtänderna är likadana hos människor och möss: när de börjar utveckla rötter försvinner stamcellerna som bildar emalj, berättar forskardoktor Anamaria Balic vid Institutet för bioteknik.
Vår kunskap om muständer är av stor betydelse, eftersom den kanske kan bidra till framställning av nya människotänder med hjälp av en biologisk metod.
Processen som gör att tandemalj bildas är likadan i mössens fram- och kindtänder, och mössens kindtänder utvecklas på samma sätt som hos människan. När vi har lärt oss hur det fungerar hos mössen, kan receptet enkelt tillämpas på människan.
Rätt kemisk stimulering ringas in
I arbetet med att utveckla receptet isolerar Balic stamceller av möss i fosterstadiet, odlar dem i en näringslösning och tillsätter olika kemiska substanser för att stimulera cellerna: signalmolekyler, tillväxtfaktorer eller andra naturliga proteiner som finns i kroppen.
Genom försök och misstag kommer hon – förhoppningsvis – fram till hurudan stimulering som utvecklar stamcellerna så att de producerar ameloblast som ger upphov till tandemalj, och vidare hurudan stimulering som styr emaljbildningen.
Detta har inte undersökts tidigare eftersom det är mycket svårt att studera tändernas stamceller.
Människan förlorar tändernas stamceller redan som litet barn och av etiska skäl kan man inte studera hur det sker på människor. Tändernas stamceller är också mycket svåra att hålla vid liv isolerade i provrör.
Balic som arbetar i professor Irma Thesleffs forskningsgrupp Embryonic Organ Development hoppas att hon redan nästa år kan ägna sig åt människoceller i stället för musceller. Om cirka tio år, uppskattar hon, kan man med den här tekniken ur stamceller producera tänder som reservdelar åt människor.
Genombrott med riskfinansiering
I början av september tilldelade Finlands Akademi Balic finansiering på nästan 120 000 euro för det här året och följande år för forskning om framställning av tandemalj och hela tänder med hjälp av stamceller in vitro och in vivo.
Balics forskning är ett av tio projekt inom Finlands Akademis nya pilotprogram för riskprojekt. För att nya genombrott ska göras i Finland vill man med finansieringsbesluten främja projekt som inkluderar vetenskapligt risktagande och som är av särskilt hög kvalitet.
Enligt Tuula Tamminen, ordförande för forskningsrådet för hälsa, behövs det ett finansieringsinstrument som gynnar risktagning eftersom vetenskapsfinansieringen lätt koncentreras till etablerad forskning när konkurrensen ökar.
Tio projekt inom hälsoforskning har beviljats finansiering på sammanlagt cirka 1,7 miljoner euro för 16 månader, varefter forskningsrådet beslutar om fortsatt finansiering för projekten.
Helsingfors universitet klarade sig utmärkt i försöket med riskfinansiering. Sju av de tio projekten arbetar vid Helsingfors universitet.