Hundar går i sex minuter i vetenskapens namn – så här kartlägger forskare sjukdomar hos långt avlade raser

Avel har minskat den genetiska variationen inom vissa hundraser så mycket att individerna inom rasen numera är nästintill identiska tvillingar. När forskare hittar ett lämpligt läkemedel för hundar främjar det i allmänhet också människans hälsa.

Tänk om hundens andning inte längre rosslade och ägaren inte längre behövde oroa sig över om det egna husdjuret kommer att drabbas av ärftliga sjukdomar som beror på avel?

Årtusenden av avel har skapat hundraser i alla färger och former för människor att välja mellan. Men aveln har en baksida.  När nära släktingar har parats ihop för att framhäva en specifik egenskap eller ett visst utseende har även de dåliga egenskaperna framhävts.

Till exempel hos den engelska bulldoggen finns det numera så lite genetisk variation mellan individer att man liksom i fråga om identiska tvillingar nästan kan tala om en identisk ras.

Vi människor har med våra val producerat flera hundraser som njuter av vårt sällskap och kan vara oss till hjälp: bland annat kan de spåra elefantsmugglare eller låta en diabetiker veta när insulinnivån sjunker för lågt.. Men med aveln har vi också orsakat hundarna till exempel andningssvårigheter, beteendestörningar, ögon- och hudproblem samt problem med skelettets uppbyggnad.

Under de senaste åren har forskning i hundars gener raskt gått framåt, och numera är det inom många raser möjligt att hitta genfel som orsakar sjukdomar. Dessa fynd kan vara till hjälp för framtida avlingsval.

Det behövs emellertid mer forskning och praktisk tillämpning av forskningsresultat innan vi kan närma oss målet om friska hundar. Helsingfors universitets och Kennelklubbens gemensamma fond för forskning i hundars hälsa stöder detta arbete. Också de frivilliga ägarna som donerat ett blod- eller vävnadsprov från sina hundar eller bidragit med annan information som grund för forskningen förtjänar ett stort tack.

Lättare att andas

Forskaren och veterinären Minna Rajamäkis grupp vid Helsingfors universitet får stöd av Fonden för forskning i hundars hälsa och har utvecklat ett gångtest för kortskalliga och -nosade raser som lider av andningssvårigheter oftare än andra hundar. Bland annat den engelska och franska bulldoggen, mopsen och bostonterriern har en förhöjd risk för detta brakycefala syndrom (BOAS).

Under gångtestet går hunden antingen i sex minuter eller en kilometer, samtidigt som forskaren mäter antingen hur långt eller hur länge hunden gått samt hur hunden återhämtar sig från motionen.

– Testet har utvecklats tillsammans med rasföreningarna och Kennelklubben har godkänt det som ett officiellt test. Nu ligger bollen igen hos rasföreningarna, som måste bestämma om testet ska bli obligatoriskt för de hundar som används för avel, säger Rajamäki.

Blir valparna friskare om föräldrarna andas bättre? Och hur påverkar hundens ålder andningen?

Rajamäki anser att forskningen borde stödas även i framtiden, eftersom kortnosade raser har blivit mer populära  under de senaste årtiondena. Till exempel president Sauli Niinistös Lennu är en bostonterrier och rasen blir snabbt allt populärare i Finland och resten av världen.

– Väsentligt för hundens hälsa är att den kan andas normalt, konstaterar Rajamäki.

Hennes grupp är en av de första i världen som utreder hur gångtestet kan påverka rasens utveckling. Blir valparna friskare om föräldrarna andas bättre? Och hur påverkar hundens ålder andningen?

Minna Rajamäki tror på långsam utveckling.

– Jag tror att allmän kunskap om hurdana hundar som mår bra sätter press på uppfödarna och domarna vid hundutställningar. På så sätt kan vi med tiden få friskare individer och minska mängden extrema fall.

Goda resultat med fart

Forskningen i ärftliga sjukdomar har på senaste tiden gått framåt även bland andra hundraser än de brakycefala hundarna.

Borderterriern, eller ”väderhunden” som man numera kan se i morgon-tv, ser inte längre särskilt avlad ut i en lekmans ögon. Den har varken korta ben eller överflödiga hudveck och är inte uppenbart framtung. Rasen är liten och energisk – och relativt frisk.

Men också borderterriern har ärftliga sjukdomar. Under det senaste året har ett omtalat problem varit ”shaking puppy”-syndrom hos valpar, Spongiform LeukoEncephaloMyelopathy (SLEM). En valp som lider av syndromet börjar darra vid 2-3 veckors ålder. Det finns inget botemedel, så valpen måste avlivas. 

I Storbritannien, rasens hemland, upptäcktes SLEM för ett knappt år sedan. Under ett år efter att problemet identifierats har ett SLEM-gentest utvecklats och finns tillgängligt för borderterrieruppfödare i hela världen.

– Finska Borderterrierklubben donerade till Animal Health Trust som utvecklade testet tillsammans med universitetet i Missouri. Vi ville visa att vi stöder rasens hälsa, säger Sari Pöyhönen, ordförande för Borderterrierklubben.

Enligt Pöyhönen är SLEM ändå inte borderterrierns största hälsoproblem. Mer bekymrande är till exempel starr och epileptiska anfall.

Professor Hannes Lohi vid Helsingfors universitet och hans grupp får också stöd av fonden för forskning i hundars hälsa, och de forskar bland annat om starr hos hundar. Förhoppningen är att även borderterriern kunde inkluderas i forskningen.

Hälsa för hunden är hälsa för människan

Professor Lohis grupp gör omfattande forskning inom hundars ärftliga sjukdomar. De besvär som är gemensamma för hundar och människor betonas allt mer. Om det hittas ett gentest eller ett lämpligt läkemedel för hundar främjar fyndet i allmänhet också att sjukdomen hittas och kan behandlas hos människor.

– Om vi fokuserade på hundar kunde vi förbigå gnagarskedet inom vetenskaplig forskning, vilket skulle leda till besparingar på tiotals, kanske hundratals miljoner för läkemedelsföretag, säger Lohi.

Fonden för forskning i hundars hälsa strävar efter att fördela sina stipendier så brett som möjligt, till olika och aktuella typer av hundforskning vid Helsingfors universitet.

Läs mer: