Enligt en färsk enkätstudie har 27 procent av högutbildade kvinnor blivit utsatta för våld i nära relationer. I en riksomfattande undersökning som gjordes för cirka tio år sedan hade var femte kvinna i Finland upplevt våld i nära relationer.
Den aktuella studien utfördes i form av en elektronisk enkät och är en del av Europeiska kommissionens projekt Domestic Violence Met by Educated Women. 302 kvinnor svarade på enkäten, de flesta av dem var magistrar och doktorer. Den största åldersgruppen var kvinnor mellan 35 och 44 år.
Teologie kandidat Maiju Pitkänen analyserade resultaten. Hon skriver sin pro gradu-avhandling i kyrkosociologi vid Helsingfors universitet utgående från enkäten.
Vanligare än man tror
− Jag var förvånad över att unga kvinnor som studerar vid en högskola hör till den största riskgruppen när det gäller våld i nära relationer, säger Pitkänen.
− Jag hör ju själv till den gruppen.
Hon blev också förbluffad över hur långa och utförliga svar kvinnorna gav i de öppna frågorna.
− Respondenterna hade helt klart ett behov av att få berätta om sina erfarenheter.
− Jag överraskades också av hur rått våldet var, och att det tog sig så många olika uttryck. Av tidigare forskning visste jag att de psykiska följderna av våld ofta är mycket allvarligare än de fysiska. Kvinnornas svar visade att de psykiska följderna kan påverka de drabbade i åratal och traumatisera dem på många olika sätt. Man får inte tillbaka sitt självförtroende, man kan förlora arbetsförmågan på grund av depression och rädslan för människor, i synnerhet män, släpper inte.
Självförtroendet och arbetsförmågan kan gå förlorade – rädslan blir kvar.
− Det svåraste med studien var att hålla distans till materialet. Kvinnornas texter gjorde mig ibland tårögd och jag kunde inte sluta tänka på de uppslitande händelser som de varit med om, berättar Pitkänen.
Utskällningar, sparkar och våldtäkt
De vanligaste formerna av psykiskt våld som kom fram i studien var att bli kallad fula ord, hot om våld och svartsjuka.
De vanligaste formerna av fysiskt våld var att begränsa kvinnans rörlighet, att grabba tag i henne och att slå henne i ansiktet. Dessutom har var tredje kvinna som blivit offer för våld i nära relationer blivit pressad eller tvingad till sexuellt umgänge eller utsatts för våldtäktsförsök.
När det gäller socialt våld var det vanligast att mannen försökte förhindra kvinnan från att prata med andra män och förhörde henne om vad hon har gjort och om hennes planer.
Högutbildade kvinnor utsätts betydligt oftare för ekonomisk kontroll än lägre utbildade kvinnor.
− I jämförelse med tidigare undersökningar i Finland visade den här studien på att det är mycket vanligare bland högutbildade än bland lägre utbildade kvinnor att partnern utövar ekonomisk kontroll, berättar Pitkänen.
Sex procent av de svarande levde i ett våldsamt parförhållande vid tiden för enkäten och drygt en femtedel hade tidigare levt i ett våldsamt parförhållande.
Ett tabubelagt ämne lyfts fram
Enligt forskningsresultatet söker kvinnorna sällan hjälp. De vanligaste orsakerna till att man tiger är skam, rädsla för hämnd, och att man tycker att situationen inte är tillräckligt allvarlig.
− Oftast söker man hjälp hos en vän, släkting, familjemedlem eller läkare. Kvinnorna var nöjdast med den hjälp som de fick i skyddshem och i rättshjälpsbyrån, säger Pitkänen.
Kvinnorna vågar sällan söka hjälp.
Pitkänen anser att det bästa sättet att minska på våldet i nära relationer är att ge frågan så mycket publicitet som möjligt och att tala mer öppet om det.
− Våld väcker starka skamkänslor, och då är tröskeln för att berätta om det för någon hög. Kvinnan känner sig också ofta ensam och tror att hon ensam bär skulden till våldet. Att erkänna problemet och kunna prata om det är nyckeln till att ta sig ur ett våldsamt förhållande eller söka hjälp.
− Några av kvinnorna som svarade på enkäten tackade mig för att de fick berätta om sina erfarenheter – för en del av dem var det första gången.
Pitkänen vill arbeta med frågan också i fortsättningen.
− Jag hoppas att jag kan fortsätta med ämnet efter pro gradun. Mitt mål är att jag ska kunna bidra till att hitta metoder att minska på våldet i nära relationer.
Puhumatta paras – Korkeasti koulutettujen naisten kokemuksia parisuhdeväkivallasta