Importörer och köpare av sällskapsdjur innehar en nyckelposition när det gäller att förebygga rabies. Varje importör bör vara medveten om de sjukdomsrisker som djur importerade från utlandet innebär. Detta är särskilt viktigt när det är fråga om sjukdomar som smittar människor.
Kostnaderna för behandlingen av sjukdomarna faller på det finska hälso- och sjukvårdssystemet. Dessutom hotar sjukdomsrisken folkets hälsa och smittspårningarna belastar myndigheterna.
Det är ett reellt hot att vi åter har rabies i Finland
Rabies är en sjukdom i det centrala nervsystemet som orsakas av rabiesvirus, viruset smittar varmblodiga djur och mellan djur och människa. Rabies förekommer överallt i världen. Exempelvis Rumänien, Serbien, Ukraina och Vitryssland hör till de länder i Europa där det finns risk för rabies och från vilka man har importerat hundar till Finland. Sjukdomen förekommer också i Ryssland, alldeles invid gränsen till Finland.
Finland har varit rabiesfritt sedan år 1991. Man har redan i årtionden målmedvetet arbetat för att hindra rabies från att spridas till Finland genom att lägga ut rabiesvaccinbeten för vilda små rovdjur vid sydöstra gränsen. Vaccinet ingår också i det rekommenderade vaccinationsprogrammet för hundar och katter.
Samtidigt tar man emellertid antingen illegalt eller via olika organisationer in gatuhundar- och katter utan behöriga vaccinationer och de kan hämta rabies till Finland. Enligt Regionförvaltningsverket i Södra Finland kommer hälften av rabiesmisstankarna från illegalt importerade hundar.
Man kan inte alltid lita på en importerad hunds vaccinationskort
Det senaste misstänkta rabiesfallet hos sällskapsdjur som tagits in i Finland var en hund som var köpt i Tallinn. Den nya ägaren tog hunden till veterinären efter att den insjuknat. Hunden var i dåligt skick och hade i och med att den dräglade hunnit utsätta många personer med sin saliv. I utredningarna kom det fram att hunden inte ursprungligen var från Estland utan från rabiesområdet Ryssland. Hunden hade en anteckning om rabiesvaccin men inga som helst antikroppar av vaccinationen hittades i blodet. Hunden var sannolikt inte vaccinerad och vaccinationsdokumenten förfalskade.
Både hundarnas förfalskade vaccinationsdokument och det faktum att rabiessmitta inte med säkerhet kan fastställas hos ett levande djur gör det svårt att utreda misstänkta fall av rabies. Eftersom rabies hos en människa leder till döden efter att symptomen inträtt kan man inte dröja med att skydda personer vid rabiesmisstanke.
Antalet misstankar om rabiessmitta har ökat och de blir dyra för skattebetalarna
Hundar som importerats eller smugglats in från riskområden för rabies kan medföra en stor smittorisk för ägaren och hens familj. Dessutom verkar oförsiktigheten under utlandsresor öka, eftersom man allt oftare blir tvungen att ge förebyggande behandling efter rabieskontakt till personer som utomlands blivit bitna av gatuhundar eller apor.
I Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) gavs förebyggande behandling efter kontakt med rabies till 46 personer år 2017. Den förebyggande behandlingen består nästan alltid av en vaccinationsserie och antikroppsbehandling som kostar samhället 2 100 euro per person.
EVIRA: Ofta frågat om rabies hos djur
Institutet för Hälsa och Välfärd: Rabies