Finländska forskare fann den genetiska bakgrunden för ärftlig hornhinneinflammation

Den genetiska bakgrunden för ärftlig hornhinneinflammation, som först observerades i Finland, har utretts. Sjukdomsorsaken visade sig vara en mutation i en gen som förmedlar inflammatoriska reaktioner.

Ögonsjukdomen som upptäcktes i Finland på 1960-talet orsakar anfallsvis förekommande inflammationer i ögat, som börjar redan i barndomen och upprepas ett par gånger per år. Med tiden leder de upprepade inflammationerna till att hornhinnan grumlas och synskärpan minskar.  Sjukdomen nedärvs dominant och hälften av familjemedlemmarna lider av den.

Den första som beskrev sjukdomen, som fått namnet keratoendotheliitis fugax hereditaria (ärftlig keratoendotelit), var ögonläkaren Olavi Valle år 1964. Sjukdomen har än så länge inte rapporterats i andra delar av världen.

Forskare vid Helsingfors universitet, Helsingfors universitetssjukhus och Folkhälsans forskningscentrum har nu avslöjat orsaken till sjukdomen: den orsakas av en mutation i genen NLRP3, som förmedlar inflammatoriska reaktioner. Fyndet gör sjukdomen lättare att diagnosticera och kan inom den närmaste framtiden även erbjuda bättre behandlingsmetoder.

Elva familjer, 34 patienter, en mutation

Forskningsgruppen som leddes av oftalmolog Joni Turunen och Tero Kivelä, professor i oftalmologi, beslutade för två år sedan att börja reda ut den genetiska bakgrunden för den speciella, anfallsvis förekommande hornhinneinflammationen.  Eftersom sjukdomen är ovanlig skulle en utredning av dess genetiska bakgrund underlätta diagnosticeringen och eventuellt dra riktlinjer för vården.

Ärftlig keratoendotelit orsakar anfallsvis förekommande ögoninflammationer som börjar i barndomen.  Ett öga i taget börjar värka och blir rött. Symptomen försvinner inom ett par dagar, men synen kan vara oskarp i ett par veckor. Inflammationen upprepas 1–6 gånger per år och tiden mellan dem ökar i vuxen ålder.

En del av patienterna har permanent nedsatt synskärpa då hornhinnan grumlats av återkommande inflammationer. Patienterna har i allmänhet behandlat inflammationerna med kortisondroppar eller droppar med anti-inflammatoriska analgetika, men det har inte funnits en riktad behandling.

Turunens forskningsgrupp undersökte 34 patienter som led av keratoendotelit och kom från 11 olika familjer. Vid Folkhälsans forskningscentrum undersöktes till en början 10 patienters arvsmassa så, att alla områden som kodar proteiner sekvenserades – en så kallad helexomsekvensering. Genom att jämföra sekvenseringarna hittade forskarna en mutation i genen NLRP3. Samma mutation konstaterades därefter hos alla patienter.

Störning i regleringen av inflammatoriska reaktioner?

Genen NLRP3 kodar ett protein som medverkar i funktionen hos inflammasomerna, som reglerar inflammatoriska reaktioner. Inflammasomerna aktiverar inflammatoriska reaktioner och är viktiga när kroppen försvarar sig mot yttre hot. En mutation i genen NLRP3 orsakar antagligen att en inflammatorisk reaktion i ögat aktiveras för lätt, men den exakta mekanismen är ännu oklar.

– Att genen har upptäckts gör det lättare att identifiera och diagnosticera anfallsvis förekommande ärftlig keratoendotelit. Eftersom sjukdomen är ovanlig har den ofta inte identifierats utan behandlats som andra sjukdomar, säger Joni Turunen. 

– Vi fortsätter nu med att reda ut sjukdomsmekanismen, så att vi i framtiden kan hitta den bästa behandlingen för sjukdomen.  Nu när vi har hittat mutationen kan vi testa redan existerande läkemedel i laboratoriet och därmed potentiellt utveckla en behandling för patienternas inflammationer och grumlade hornhinnor.

– Sjukdomen har inte varit känd ute i världen, men enligt exomdatabaserna torde den existera även inom befolkningen på andra håll i Europa, eftersom det också i andra länder finns människor som bär på samma mutation, konstaterar professor Tero Kivelä.

– Fyndet kan nu vara till hjälp för att identifiera sjukdomen även i andra länder, och samtidigt ökar vetskapen om sjukdomen. I Finland kan det finnas upp till 1000 patienter och i Europa ännu fler. Den senaste publikationen om ämnet är från 1987.

Forskningen publicerades i tidningen American Journal of Ophtalmology, en av de mest renommerade vetenskapliga publikationerna inom oftalmologi.

Mer information:

Oftalmolog, MD Joni Turunen                
Helsingfors universitets centralsjukhus, Ögonkliniken
tfn 050 544 9088                                        
e-post: joni.turunen@helsinki.fi

Professor Tero Kivelä
Helsingfors universitet och Helsingfors universitets centralsjukhus, Ögonkliniken
tfn 050 525 2723
e-post: tero.kivela@helsinki.fi

Referens:

Viite: Joni A. Turunen, Juho Wedenoja, Pauliina Repo, Reetta-Stiina Järvinen, Johannes E. Jäntti, Sanna Mörtenhumer, Antti S. Riikonen, Anna-Elina Lehesjoki, Anna Majander, Tero T. Kivelä. Keratoendotheliitis Fugax Hereditaria: A Novel Cryopyrin-Associated Periodic Syndrome Caused by a Mutation in the Nucleotide-Binding Domain, Leucine-Rich Repeat Family, Pyrin Domain-Containing 3 (NLRP3) Gene. American Journal of Ophtalmology. (in press)
DOI http://dx.doi.org/10.1016/j.ajo.2018.01.017