Boendemiljön påverkar mikroorganismerna och hälsan hos både hunden och människan

Såväl hundar som människor i städerna lider av allergisjukdomar i högre grad än på landsbygden. Att de uppvisar allergisymtom samtidigt verkar vara kopplat till mikroorganismerna i livsmiljön, men de arter som har betydelse för hälsan hos hundar respektive människor är inte identiska.

I sitt gemensamma forskningsprojekt DogEnvi har forskare vid Helsingfors universitet, Finlands miljöcentral och Institutet för hälsa och välfärd tidigare upptäckt att hundar mer sannolikt är allergiska om även deras ägare lider av allergisymtom. I en ny forskningsstudie utredde forskarna om de samtidiga allergiska symtomen är kopplade till tarmfloran eller hudens mikroorganismer som är gemensamma för hundarna och deras ägare. 168 hundar med sina ägare på landsbygden och i städerna deltog i studien.

– Studien visade att såväl hundar som ägare hade en mindre risk att insjukna i en allergisjukdom på landsbygden än i städerna. Vi utgick ifrån att hundarna och ägarna på landsbygden utsätts för hälsofrämjande mikroorganismer. Vi upptäckte att de mikrober som hundarna och deras ägare utsätts för på landsbygden och städerna skiljer sig åt. Till exempel var variationen av hudens mikrober mellan individer större på landsbygden än i städerna. Just en mångsidig och varierande exponering för mikroorganismer kan vara gynnsamt gör hälsan, berättar specialforskare, FD Jenni Lehtimäki på Finlands miljöcentral.

Hundarna och ägarna verkar dela mikroorganismerna på huden, men inte tarmfloran. Av studien framgår att livsmiljön har en betydligt större påverkan på mikroorganismerna på huden än på tarmfloran. På hundarnas hud i städerna hittades fler mikrober som vanligtvis lever på människohuden, vilket kan bero på en anrikning av mikrober som är typiska för människan – något man tidigare sett inomhus och i städerna.

I en tidigare studie hade forskarna redan upptäckt att både livsmiljön och levnadssättet påverkar mikroorganismerna på hundars hud.

– Nu konstaterades samma sak även hos människor. Både hundar och människor hade minst risk att få en allergisk sjukdom när hudens mikrobiom hade påverkats av en lantlig miljö och ett levnadssätt som främjar en riklig förekomst av mikrober. Ett sådant levnadssätt bestod av en större familj som hade flera olika djur, berättar professor Hannes Lohi vid Helsingfors universitet.

Även om livsmiljön verkade spela in i fråga om hudens mikroorganismer och risken för allergiska sjukdomar hos både hundar och människor, hittade man ingen enskild mikroorganism i livsmiljön som skulle ha varit kopplad till allergi hos både hundar och människor.

– Hos stadshundarna hittade vi mikrober med koppling till allergi och hos hundar och människor på landsbygden mikrober med koppling till hälsa, men vilka arter det handlade om varierade mellan hundar och människor. Mikroorganismerna i livsmiljön verkar vara viktiga för både hundars och människors hälsa, men på grund av de fysiologiska skillnaderna mellan arterna kan det vara olika mikrober som har betydelse, sammanfattar Lehtimäki.

DogEnvi är ett mångvetenskapligt forskningsprojekt som inleddes 2014. I projektet utreds framför allt livsmiljöns betydelse för hundars hälsa. Även en undersökning om kopplingen mellan hundars tarmflora, näring och allergier pågår inom projektet. Forskningen har finansierats bl.a. av Jane och Aatos Erkkos stiftelse.

 

Ur­sprung­sar­ti­keln: 

Jenni Lehtimäki, Hanna Sinkko, Anna Hielm-Björkman, Tiina Laatikainen, Lasse Ruokolainen, Hannes Lohi. Simultaneous allergic traits in dogs and their owners are associated with living environment, lifestyle and microbial exposures. Scientific Reports 2020. DOI:10.1038/s41598-020-79055-x  

Mer information:
Erikoistutkija Jenni Lehtimäki, Finlands miljöcentral
jenni.lehtimaki@syke.fi, +358 503 050 007