Bensjukdom hittats hos karelska björnhundar – första spontana djurmodellen för hypofosfatasi hos människor

Ett genfel som identifierats hos karelska björnhundar orsakar allvarliga störningar i skelettets mineralisering. För att identifiera sjukdomen har ett gentest utvecklats för rasen.

En forskningsgrupp vid Helsingfors universitet och Folkhälsans forskningscentrum under ledning av professor Hannes Lohi har identifierat en allvarlig bensjukdom hos karelska björnhundar, samt den genetiska mutation som leder till sjukdomen. Sjukdomen kallas hypofosfatasi och påverkar ämnesomsättningen hos hundar i valpålder.  

Hos människor är hypofosfatasi en välkänd ärftlig sjukdom. Den har inte tidigare observerats som en spontant förekommande sjukdom hos djur.

I undersökningen hittades ett fel i ALPL-genen hos de insjuknade karelska björnhundarna. I människans ALPL-gen har man redan identifierat närmare 400 fel som orsakar hypofosfatasi.

De mest betydande dragen för hypofosfatasi hos människor är störningar i skelettets och tändernas mineralisering samt förminskad halt av aktivt alkaliskt fosfatas. Symptomens svårighetsgrad varierar från fosterdöd till milda störningar i tändernas mineralisering.

Sjukdomsbilden varierar

Hos människor kan patienternas kliniska symptom vara mycket varierande. Hos hundar påminner sjukdomen i synnerhet om svår juvenil hypofosfatasi, där det utöver förändringar i skelettet även kan förekomma andra symptom, bland annat störningar i nervsystemets funktion.  

– Hypofosfatasi hos människor har undersökts mycket grundligt, men sjukdomen har en varierande sjukdomsbild, och man har inte tidigare observerat spontant insjuknade djur. Den här undersökningen kan göra det möjligt att utveckla nya behandlingsformer, berättar professor Hannes Lohi.

Genfelet hos hundarna hittades genom att djupsekvensera en sjuk hunds samtliga genområden. I undersökningen deltog sammanlagt sju sjuka valpar som alla hade ärvt felet i ALPL-genen från båda sina föräldrar.

– De kliniska och patologiska undersökningarna avslöjade att valparna hade en generaliserad störning i tillväxten och skelettets mineralisering. En del av de sjuka valparna hade även epilepsiliknande anfall. På grund av de svåra symptomen och den dåliga prognosen måste de sjuka valparna avlivas, berättar filosofie doktor Kaisa Kyöstilä

Utgående från undersökningen har man nu utvecklat ett gentest för rasen. Med hjälp av testet kan man identifiera bärare av felet i ALPL-genen och förhindra att sjuka valpar föds.

– Gentestet är ett nytt verktyg för dem som avlar hundar, och kommer också att hjälpa veterinärer konstatera sjukdomen och säkerställa diagnosen. Det här är betydande, eftersom till och med hundarna inom det här projektet delvis hade så varierande symptom att det var svårt att tro att det var fråga om samma sjukdom, berättar Kyöstilä.     

Lohis forskningsgrupp har tidigare identifierat ett fell i ITGA10-gen som medverkar till att orsaka korta extremiteter hos karelska björnhundar. Gruppen har även gjort ett preliminärt, ännu opublicerat fynd där en gen medverkar till att orsaka en annan typ av dvärgväxt hos rasen.

 

Artikel:

Kaisa Kyöstilä, Pernilla Syrjä, Anu K. Lappalainen, Meharji Arumilli, Sruthi Hundi, Veera Karkamo, Ranno Viitmaa, Marjo K. Hytönen, Hannes Lohi. A homozygous missense variant in the alkaline phosphatase gene ALPL is associated with a severe form of canine hypophosphatasia. Scientific Reports volume 9, Article number: 973 (2019).

Professor Hannes Lohis forskningsgrupp arbetar vid Helsingfors universitets veterinärmedicinska och medicinska fakultet samt vid Folkhälsans forskningscentrum. Professor Lohis forskning har fått understöd av bl.a. Helsingfors universitet, Finlands Akademi, Sigrid Jusélius stiftelse, Biocentrum Helsinki, Jane och Aatos Erkkos stiftelse och Folkhälsans forskningscentrum.