En forskare borde inte behöva fundera på sådant just nu.
Så tänkte läkaren och företagaren Arne Schlenzka när han i en kvällstidning den 17 mars läste en intervju med sin tidigare lärare Anu Kantele, professor i infektionssjukdomar vid Helsingfors universitet. Kantele berättade att man snabbt hade fått i gång coronaforskningen i Finland, men att det ännu inte fanns någon finansiering och att det var bråttom med den.
– Det kändes ofattbart att forskaren måste fundera på sådant i en tid som denna, i en akut kris. Hon borde få koncentrera sig på att forska och leda forskningen, säger Schlenzka i telefon.
Efter att ha läst artikeln skickade Schlenzka genast e-post till Helsingfors universitet. Skulle han kunna hjälpa och sprida ett finansieringsmeddelande i sina företagsnätverk?
Schlenzka ville göra någonting konkret som kunde vara till hjälp i krisen. Han visste att universitetet har ett stort forskarnätverk och färdiga tillstånd för insamling av medel.
I bakgrunden fanns också en långvarigare allmän oro för att forskningsfinansieringen minskar.
– En kris av det här slaget kan väcka oss till insikt om det inte är rätt, utan verkligt kortsiktigt att spara på forskning.
En som söker lösningar
Arne Schlenzka söker lösningar på medicinska problem också i sitt arbete. Han är utbildad läkare och höll ursprungligen på att specialisera sig på ortopedisk kirurgi. År 2016 bad en av hans vänner, som arbetar vid programvaruföretaget Reaktor, honom att komma och titta på ett underben som vännen hade modellerat virtuellt.
Upplevelsen fick mogna. År 2017 bestämde Schlenzka sig för att ta en paus i specialiseringsutbildningen och grundade uppstartsföretaget Osgenic, som utvecklar en applikation som utnyttjar virtuell teknologi och är tänkt att användas för utbildning av kirurger.
Med hjälp av den kan kirurgerna i högre grad och mer systematiskt än i dag sätta sig in i ingreppen redan före arbetet med patienten. Misstagen minskar.
– Ju mer vi kan öva utanför operationssalen, desto bättre för alla, säger Schlenzka.
Under den pågående coronakrisen har grundandet av företaget visat sig vara till nytta också i vidare bemärkelse.
– Jag är naturligtvis fortfarande läkare. Men det att jag nu också har en uppfattning om vad som händer på företagsfältet och inom teknologin och att jag har nätverk öppnar helt nya möjligheter att lösa problem.
Endast vetenskapen kan besegra pandemin
Schlenzka anser att vetenskapen har en ytterst viktig roll när det gäller att lösa coronakrisen.
– Om coronapandemin ska kunna lösas på något sätt så är det med vetenskapens krafter och genom samarbete över fakultetsgränserna och över gränserna för den privata och den offentliga sektorn, säger han.
– Nu måste vi jobba tillsammans. Det ser jag som något av det viktigaste.
Enligt Schlenzka har företagen ställt sig mycket positiva till att han tagit kontakt för att få finansiering för coronaforskningen vid Helsingfors universitet.
– Alla har velat vara med. Situationen är såtillvida bra att alla har samma mål: att klara den här krisen så bra som möjligt. Då är det lätt att få folk med.
Förutom att samla medel håller Schlenzka också på med att lösa coronakrisen inom ramen för ett annat projekt. Han har varit med om att bilda och koordinera ett nätverk som består av experter och företagare inom olika områden. Genom att lösa olika flaskhalsar, bland annat med hjälp av datainsamling och programutveckling, vill nätverket hjälpa hälso- och sjukvården att på bästa möjliga sätt klara de utmaningar som krisen medför.
Forskningsframsteg ger hopp
I likhet med många andra finländare är Schlenzka och hans familj på fem personer för tillfället hemma i frivillig isolering. Det goda med att arbetsresorna har strukits ur kalendern är att de har ersatts med mera tid för familjen.
Känslorna varierar i krisen, men att göra någonting konkret har varit till hjälp.
– Det gör gott för den egna psykiska hälsan att kunna hjälpa och främja saker och ting. Det för tankarna bort från krisens negativa sidor.
Också medicinska framsteg skapar hoppfullhet.
– Det är hoppingivande att märka hur aktivt man i många länder finansierar ny forskning kring såväl vacciner som olika läkemedel. Det att det händer så mycket ger hopp.