Miljörätt stöder hållbar utveckling

Att vi lever i ett konkurrenssamhälle betyder att allt viktigare beslut som berör miljön fattas vid företag och utgående från ekonomiska mål. Det blir allt svårare att urskilja gränsen mellan privat och offentligt – därför behövs ny reglering och nya standarder som tar miljön i beaktande.

– Inom företagsverksamhet eftersträvar man alltid ekonomisk hållbarhet, som kan nås endast om lokalsamhällena accepterar den verksamhet som skapar vinsten, påpekar Kai Kokko, professor i miljörätt vid Helsingfors universitet.

– Ekonomisk hållbarhet backas upp av social och miljömässig hållbarhet. Ibland talar man om social koncession.

Lagstiftningen räcker inte ensam till för att skydda naturen. I dag har företagen allt oftare sina egna regleringar och standarder som styr verksamheten i en mer hållbar riktning.

– Reglering innebär att man strävar efter att styra någons verksamhet. Miljöreglering inkluderar alltså också t.ex. självreglering hos företag. Miljölagstiftningen är central, men endast en del av miljöregleringen, förklarar Kokko.

Med tanke på praktiskt beslutsfattande är det väsentligt att vara insatt i miljöregleringen i sin helhet, med andra ord i såväl företagens självreglering som miljölagstiftningen. Man måste kunna identifiera nyckelbegrepp, betydelsen av det som fastställs om miljön i grundlagen, principerna för miljöskydd och centrala metoder och standarder för reglering.

Internationellt samarbete viktigt i miljöskydd

Klimatförändringen och krympande biologisk mångfald väcker oro runtom i världen. Med hjälp av miljörätt kan man ändå påverka utvecklingen av klimatet och naturen på jordklotet.

Det centrala är internationellt samarbete: internationella avtal och bestämmelser på EU-nivå och i Finland.

– Alla de här nivåerna behövs, eftersom frivilliga åtgärder inte ensamt räcker. Vid sidan av självreglering spelar också traditionell lagstiftning en viktig roll, konstaterar Kokko.

Vid sidan av självreglering spelar också traditionell lagstiftning en viktig roll

Inom Europeiska unionen strävar man efter högklassigt miljöskydd och hållbar utveckling. Utöver att utvecklingen är ekonomiskt hållbar, måste den också vara socialt och ekologiskt hållbar.

– Med hållbar utveckling avses sådan utveckling som tillfredsställer människans behov i dag utan att frånta kommande generationer samma möjlighet, säger Kokko.

Reglering sammanjämkar olika perspektiv

Man måste kunna använda reglering på olika sätt. För den offentliga förvaltningen är reglering ett instrument för verkställande av miljöpolitik, men miljörätt tjänar också andra syften. Med hjälp av reglering kan till exempel olika intressen sammanjämkas i fråga om planläggning. Domstolar erbjuder rättsskydd för ägare, verksamhetsutövare och grannar och reder ut miljörelaterade konflikter.

– Vid sidan av miljöskydd är det viktigt att säkerställa verksamhetsförutsättningar: Miljörätten måste vara klar och tydlig och koherent. Det behövs också metoder för att sammanjämka olika synpunkter, konstaterar Kokko.

Forskning och metoder inom miljörätt har blivit mångsidigare.

– Att forska i eller utveckla miljörätt handlar inte längre enbart om att tolka lagen. Också människors beteende intresserar och det hur man med hjälp av miljöreglering kan påverka folks beteende, tillägger Kokko.

Ny lärobok om grunderna i miljörätt

En ny finskspråkig lärobok i grunderna i miljörätt har utkommit under namnet Ympäristöoikeuden perusteet - yleiset opit, sääntely ja ratkaisun teoria. Bokens syfte är att erbjuda en överblick av miljörätten som ett regelverk som stöder hållbar utveckling. 

Boken tar upp allmänna läror inom miljörätt: läsaren lär sig lär sig identifiera nyckelbegrepp, betydelsen av det som fastställs om miljön i grundlagen, principerna för miljöskydd och centrala metoder och standarder inom reglering. I boken beskrivs också teorin för juridiska avgöranden i ljuset av den senaste forskningen i miljörätt. Hänvisningarna i boken stöder å sin sida forskarnas arbete.

Alla i samhället som arbetar med miljöreglering behöver kunna grunderna i miljörätt. Boken både systematiserar miljöreglering och analyserar systemets betydelse i det praktiska beslutsfattandet. Boken fungerar som ett stöd för miljöförvaltningen både inom staten, landskapen och kommunerna. Den är också nyttig för miljöorganisationer, domstolar och i advokatverksamhet och lagberedning. Boken använder exempel på rättspraxis för att konkretisera allmänna läror inom miljörätt och teorin bakom miljöjuridiska avgöranden.

Boken är avsedd att tjäna som en grundläggande lärobok inom rättsvetenskap. Den kan också användas inom andra discipliner och i undervisningen i miljöpolitik och miljörätt vid universitet och yrkeshögskolor.

Boken är skriven av Kai T. Kokko, professor i miljörätt vid Helsingfors universitet.

Han har tidigare arbetat bland annat som professor i miljörätt vid Lapplands universitet och som förvaltningssekreterare i miljöärenden vid högsta förvaltningsdomstolen.