Man skulle tro att det inte är så svårt att hitta runt tjugo dagisbarn i tystnaden i Biocentrum 3 i Vik. Det borde ju bara vara att spetsa öronen. Men faktum är att jag behöver en guide för att hitta till salen där barnen räknar hur många svartkämparblad som har förstörts av mjöldagg, tittar på växtrötter i mikroskop och väger sympatiskt lurviga ängsnätfjärilslarver.
Bland det dämpade sorlet kan man ibland höra fnitter, och något av barnen tar mod till sig och låter en larv promenera på sin hand. Annars sitter alla med tungan rätt i mun och ritar, skriver eller antecknar värden med lite hjälp av de vuxna. Med jämna mellanrum byter barnen till nästa station och nya uppgifter.
I laboratoriet intill råder en lika koncentrerad stämning. Barnen pipeterar vätskor i olika färger som riktiga proffs iklädda vita rockar och skyddsglasögon. Det ser väldigt vetenskapligt ut!
I naturen är arterna beroende av varandra
Akademiforskare Anna-Liisa Laine vill ge barnen en möjlighet att komma i kontakt med riktig vetenskap. Hennes forskningsgrupp har skapat workshoppen Tiede tulee tarhaan (Vetenskapen kommer till dagis), där barnen under två timmars tid får prova på forskning. Dessutom kan de observera naturen och göra experiment på dagis med hjälp av ett tipshäfte som anknyter till temat. För tillfället deltar tre daghem i projektet.
– Barnen får lära sig att djuren och växterna i naturen är beroende av varandra på många olika sätt, berättar Laine.
Flickor och vetenskap
Alla har roligt på workshoppen, men den har också ett viktigt mål. Laine vill visa att vetenskap passar för både flickor och pojkar.
– Kvinnor diskrimineras på många sätt i vetenskapsvärlden, och kvinnor är mer benägna att lämna även lovande forskarkarriärer. På workshopparna vill vi slå hål på stereotyper om forskare och visa att vetenskap kan vara en rolig hobby oberoende av ålder och kön, berättar Laine, som leder en forskningsgrupp med både pappor och mammor bland forskarna.
Barnen och ledarna lämnar salen glatt stojande efter två timmar av vetenskapande. Nu ska de äta sin matsäck, och forskarna börjar förbereda salen för följande dag.