Heli Korkka-Knuts undersöker en modell för straffansvar som främjar ansvarsfull affärsverksamhet

Regleringsmodellen för bolagens straffrättsliga ansvar måste stödja hållbar utveckling. Forskaren Heli Korkka-Knuts vill få bolagens straffansvar att fungera på ett sätt som sporrar företagen att agera etiskt, hållbart och lagenligt.

Heli Korkka-Knuts, som har lång erfarenhet av advokatverksamhet, börjar som ny HELSUS-forskare den 1 juni 2020. I sitt arbete som advokat har hon blivit insatt särskilt i straffansvar och sanktioner för bolag.

Genom straffrätt kan man styra bolagens beteende i hållbar riktning. Det här förutsätter förutom en tillräcklig sanktionsnivå och risk för att åka fast också att regleringen beaktar grundorsakerna till de brott som sker i bolagen.

– Den traditionella individcentrerade straffrätten måste utvecklas så att den beaktar bolagen som straffrättsliga aktörer vars vårdslösa förfarande har straffrättslig betydelse, konstaterar Korkka-Knuts.

Enligt Korkka-Knuts är forskningen i regleringsmodellen av internationell betydelse, eftersom de beteendevetenskapliga orsakerna till missbruk inte är bundna till det geografiska läget eller regleringen.

En sund företagskultur förebygger missbruk

Korkka-Knuts forskning är mångvetenskaplig. Tillsammans med biträdande professorn Annukka Vainio undersöker hon de beteendevetenskapliga grundorsakerna till de brott som sker i företag och deras betydelse för utformningen av en optimal regleringsmodell. Det är rätt tid för forskningen. Det finns redan kriminologisk och beteendevetenskaplig forskning kring missbruk i bolag, men detta har inte analyserats ur perspektivet för reglering som gäller straffansvar.

– Forskning har visat att en svag företagskultur korrelerar med missbruk, säger Korkka-Knuts.

Sociala normer styr starkt människans beteende. Bolagets företagskultur kan backa upp uppfattningen att verksamheten är godtagbar och till och med värd att uppmuntras, trots att den i själva verket är lagstridig.

Exempelvis Volkswagens fusk med emissionsutsläpp började med en vinststrävan som tvingade ingenjörerna att uppfinna ett system som uppfyller utsläppskraven. För att systemet skulle kunna tas i bruk måste det installeras mjukvara i bilarna som aktiverade ett filter bara när emissionsutsläppen testades.

– Informationen överfördes inte, eftersom företaget hade en mycket centrerad ledarstil och ingen lyssnade på de anställda och än mindre uppmuntrade dem att lyfta fram problem. Man fattade beslut om målen utan att lyssna på experter, som skulle ha vetat vilka mål som var nåbara.

Även bakom olyckorna med Boeings flygplansmodell 737 Max tycks det dölja sig ett likartat problem relaterat till organisationskulturen. Enligt tidningsuppgifter tog de anställda upp sin oro över säkerhetsriskerna, men ingen lyssnade på dem. Resultatet blev en katastrof.

– En sund organisationskultur förutsätter att man tillägnar sig gemensamma etiska värderingar.

Med kultur avses inte enbart ett bra arbetsklimat, utan den kan också ha en straffrättslig betydelse. En bra företagskultur utgår från ett bra ledarskap och mål som står på en hållbar grund. 

– Man kan inte förhindra brott i företag enbart genom att till exempel informera de anställda om vilka miljöregler som ska iakttas och vilka straff som kan följa av att man bryter mot reglerna, konstaterar Heli Korkka-Knuts.

Var och en måste lära sig och bli medveten om varför reglerna måste följas och vad gott man kan uppnå genom att agera tillsammans på rätt sätt. Företaget måste identifiera farliga situationer med gruppbeteende, uppmuntra till en öppen informationsgång och se till att det finns tillräckligt med rapportering och övervakning.

– Den straffrättsliga ansvarsmodellen måste sporra bolagen till rätt och etisk verksamhet.

Regleringsmodell baserad på organisationens oaktsamhet

En regleringsmodell baserad på organisationens oaktsamhet ser ut att bäst kunna tackla orsakerna till missbruken. I den modellen bygger straffet på att bolaget underlåtit att ordna sin affärsverksamhet tillräckligt omsorgsfullt. Modellen är effektiv, eftersom den sporrar bolaget att se till att verksamheten är lagenlig. Ett av målen med Korkka-Knuts forskningsprojekt är att tillhandahålla bolagen konkret kunskap om hur ett oönskat gruppbeteende kan förebyggas och vilken betydelse det här har för bolagens compliance-funktioner (iakttagande av regler).

Den finländska regleringen bygger delvis redan nu på bolagens oaktsamhet, men regleringen tillämpas inte särskilt effektivt. På grund av regleringen finns det emellertid användbart juridiskt material som forskningen rent konkret kan bygga på. Det här ger de finländska forskarna en internationellt sett betydelsefull infallsvinkel, eftersom ansvarsmodellen inte behöver undersökas enbart som ett hypotetiskt regleringsalternativ.

– Vi har en fin möjlighet att granska finländska domstolsavgöranden och testa om de grundorsaker som skisserats upp inom beteendevetenskapen kan förklara faktiska brottssituationer i bolagen, konstaterar Korkka-Knuts. Utifrån forskningsresultaten kan vi eventuellt underbygga en regleringsmodell som har potential att bli en exportprodukt. Många länder har ju lagstiftning som inte innehåller någon modell för oaktsamhetsansvar i den form som nämns ovan. 

Enligt Korkka-Knuts meddelas det ganska lite domar som gäller straffansvar för bolag. Vid HELSUS vill hon också undersöka och skapa större klarhet i tillämpningen av regleringen av det befintliga straffansvaret för bolag och på så vis främja exempelvis polisens och åklagarnas kunnande. Bolagets straffansvar måste beaktas redan i förundersökningen och därför är i synnerhet förundersökningsmyndigheternas kompetens viktig. Inom HELSUS-projektet forskar Korkka-Knuts särskilt i miljöbrottsdomar, brottsorsaker och beteendemodeller.