— Är det frågan om klimatförändring eller dålig stadsplanering då en översvämning i Jakarta gör att man måste evakuera en halv miljon människor, funderar Markku Kanninen, professor i forstvetenskap från Helsingfors och medlem i IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change).
Finansieringsmålet för den internationella klimatfond som grundades i samband med klimatkonferensen i Lima är 100 miljarder dollar per år. Av summan används hälften till att lindra klimatförändringen och den andra hälften till att anpassa till förändringarna. I nuläget används den största delen av finansieringen till lindring.
Enligt Kanninen är den nya uppdelningen bra. Detta för att det kan hända att klimatorsakad förödelse runt om i världen som är olidlig för människan förmodligen redan kostar 100 miljarder i året.
Hur borde det då se ut då man anpassar sig till klimatförändringar? Något enskilt rätt svar finns inte.
— Då vi berättade för jordbrukare på den kanadensiska prärien hur klimatförändringen påverkar deras framtid drog hälften iväg och hälften somnade, säger Barry Smit, IPCC-foskare och emeritusprofessor från University of Guelph i Kandada.
Man ändrade helt på sättet att närma sig frågan. Vilka problem konfronteras ni med dagligen? Regeringen, grannens hundar, skatt, utländska företag — och ja, torka.
— Människor behöver stöd för att klara sig i en värld i förändring.
Kanninen och Smit kommer med samma rekommendation: om 50 miljarder används till anpassning varje år, ska det göras på ett sådant sätt som motsvarar människornas behov. För människorna på Vanuatu är det inte den stigande temperaturen som orsakar problem utan stormarna. På arktiska områden är det temperaturen som är problemet, i Peru torkan.
— Den arktiska havsisen beter sig annorlunda än förut. Unga inuiter tror inte längre på de äldres råd då de åker ut på säljakt, för att världen har förändrats.
Klimatförändringen förändrar kollektiv kunskap.
— Klimatologin måste föra ett nära samarbete både med de närliggande vetenskaperna och de humanistiska och samhälleliga områdena.
Barry Smit avslutade sitt föredrag på HENVI:s vetenskapsdag med en folklåt som han själv skrivit texten till och som handlade om miljökrisen.
Nyheten har publicerats i tidningen Yliopisto 5/2016.