Finländska krigsbarn kämpade i skolan

Under andra världskriget evakuerades nästan 50 000 finländska barn till Sverige. Ny forskning visar att hemkomsten till Finland var svår för många och att särskilt skolgången blev lidande. Finlandssvenska barn klarade återkomsten bättre.

– Att kartlägga de långvariga effekterna av evakueringen är en utmaning. Man kan närma sig saken ur många olika synvinklar, säger Cecilia Heilala som 30.9 disputerar på en avhandling om hur krigsbarnens livskvalitet har påverkats av evakueringen. I sin studie jämför hon 887 evakuerade med 1748 icke-evakuerade.

Undersökningen tar fasta på hur evakueringen påverkat krigsbarnens utbildningsnivå, socioekonomiska ställning, psykosociala välbefinnande och risk för substansmissbruk. Tidigare undersökningar har t.ex. kartlagt krigsbarnens hälsotillstånd och visat att de evakuerade löper större risk för att insjukna i hjärtsjukdomar och diabetes.

– Undersökningen visar att krigsbarnen inte har större mentala hälsoproblem än de som blev kvar i Finland. De evakuerades socioekonomiska ställning och utbildningsnivå påverkades däremot negativt, säger Cecilia Heilala.

Barnen glömde finskan

Hennes material visar att de finländska krigsbarnen i allmänhet trivdes bra i Sverige. Atmosfären i de svenska fosterhemmen upplevdes som varm och trygg, men återkomsten till Finland beskrivs som svår.

– 80 procent av de evakuerade barnen glömde finskan under sin vistelse i Sverige. Tillbaka i Finland hamnade de i finskspråkiga skolor och många drabbades av inlärningssvårigheter och avbröt sin skolgång, beskriver Cecilia Heilala.

Krigsbarnen uppvisar därför en lägre utbildningsnivå jämfört med de icke-evakuerade och det har påverkat deras socioekonomiska ställning i vuxenlivet.

Den negativa effekten på utbildningsnivå och socioekonomisk ställning syns inte bland de finlandssvenska krigsbarnen. Cecilia Heilalas resultat visar att de svensktalande krigsbarnens socioekonomiska ställning till och med är bättre än de icke-evakuerade svensktalandes ställning. Evakueringen verkar alltså ha gynnat de finlandssvenska krigsbarnen socialt.

– De svensktalande krigsbarnen behövde inte lära sig ett nytt språk i Sverige och kunde direkt kommunicera med sina fosterföräldrar. När de återvände till Finland behövde de inte heller lära sig sitt modersmål på nytt.

Mot bakgrund av dessa resultat konstaterar Cecilia Heilala att det skulle ha varit viktigt att stöda de finländska krigsbarnens modersmål i evakueringsprocessen. Samtidigt drar hon paralleller till dagens flyktingbarn.

– Modersmålet och den egna kulturen är ofta det enda kapitalet flyktingen har. Vi bör stöda dessa när en person integreras i en ny kultur och i ett nytt språk.

Pedagogie magister Cecilia Heilaila disputerar vid beteendevetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet med avhandlingen Barnet i stormens öga – en tolkning av krigsbarnssyndromet. Disputationen äger rum 30.9.2016 kl. 10 på adressen Brobergsterrassen 3 A, sal 107.

Disputandens kontaktuppgifter:

Cecilia Heilala, tel. +358 50 345 7870, e-post: cecilia.heilala@helsinki.fi