Camilla Lindholms projekt Vuorovaikutus, sosiaalinen osallisuus ja mielenterveysongelmat undersöker ”schizofrena individers möjligheter till interaktiv delaktighet”.
”Psykiska problem är en stor utmaning för de västerländska samhällena. De orsakar lidande för såväl individen som samhället och är en börda för den globala ekonomin”, skriver Lindholm i projektbeskrivningen.
Projektets forskningsunderlag består av etnografi och videoupptagningar av interaktionssituationer i tredje sektorns organisationer. Projektet kombinerar kvalitativa och kvantitativa metoder. Klienter inom mentalvården medverkar i planeringen och genomförandet av projektet.
Projektet tar fram ny kunskap om interaktionen hos individer som lider av schizofreni. Kunskapen kan utnyttjas för utveckling av rehabiliteringen inom mentalvården och sysselsättningsåtgärderna för partiellt arbetsföra.
Filosofer undersöker logikens härledningsprocesser och självkunskapens teori
Sara Negris forskningsprojekt Modaliteetit ja konditionaalit: systemaattisia ja historiallisia tutkimuksia hör till ämnesområdet filosofisk logik som i sin tur är ett av den teoretiska filosofins kärnområden.
Projektets centrala mål är att ”utveckla en ny logisk metodologi för presentation av den filosofiska logikens härledningsprocesser, med utgångspunkt i rönen för allmän bevisteori, samt utforska därmed förenade modaliteters ursprung i den europeiska filosofin”.
Pauliina Remes forskningsprojekt i teoretisk filosofi har rubriken Rationalistiset itsetiedon teoriat Platonista Kantiin. ”Den rationalistiska teorin om självkunskap framhåller att den normativa och den epistemiska aspekten inte kan skiljas åt när det gäller självkunskap. När det gäller kännedomen om ens egna föreställningar är det alltid fråga om en normativ relation”, skriver Remes i projektbeskrivningen.
Den rationalistiska teorin om självkunskap anses av hävd ha sin början hos Kant. Projektet visar att i filosofins historia har den rationalistiska teorin betydligt äldre rötter som sträcker sig ända till Platon.
Innovativa lösningar för metalletare och amatörarkeologer
Suzie Thomas leder ett mångdisciplinär projekt Suomen arkeologisten löytöjen linkitetty avoin tietokanta (SuALT). Projektet ”utvecklar innovativa tjänster för metalletare och andra amatörarkeologer genom att tillämpa semantisk teknologi på medborgarvetenskap (citizen science)”.
Det ökade antalet arkeologiska fynd skapar utmaningar för forskarna och samlingarnas förvaltare, och det växande intresset för metallsökning medför att ansvaret för katalogiseringen av fynd inte kan ligga enbart hos myndigheterna.
Metalletare behöver kunskap om lagstiftning och arkeologi, och de behöver lättillgängliga verktyg med vilka de kan anmäla sina fynd och skapa strukturerade metadata. Myndigheter, forskare och medborgare behöver verktyg för informationssökning och analys för att kunna utnyttja dem.
Följderna av bristfällig eller missbrukad kunskap
Charlotta Wolffs projekt Upplysningens aktörer. Förändrade tänkesätt i 1700-talets Nordeuropa överskrider de traditionella disciplinernas gränser. Projektet kombinerar idéhistoria och social- och kulturhistoria.
Projektet omfattar tre fallstudier som undersöker läsvanor, personliga texter, nätverk och läkares, diplomaters och tjänstemäns intellektuella produktion. Projektet syftar till att visa de konkreta följderna av kunskap eller avsaknaden av den, och följderna av hur kunskap tillämpas och missbrukas.
Forskardoktorer fördjupar sig i papyrus, rysk förnybar energi och det otyglade minnet
Humanistiska fakulteten får tre nya forskardoktorer.
Vid Institutionen för världens kulturer forskar Matias Buchholz om temat Bubastoksen hiiltyneiden papyrusten julkaisu. Vid Alexanderinstitutet forskar Daria Gritsenko i den förnybara energins framtid i Ryssland.
Vid Institutionen för filosofi, historia, kultur- och konstforskning forskar Ulla Savolainen om temat Kahlitsematon muisti: Yksilöllinen luovuus ja ylirajainen kulttuurinen muisti inkeriläisten omaelämäkerrallisissa kirjoituksissa.
Humanistiska fakultetens forskare Kati Kallio forskar för Finska Litteratursällskapet. Undersökningen har titeln Moniselitteinen ja sekamuotoinen suullinen poetiikka: ilmaisun rekisterit ja uskon kerrostumat läntisessä Suomessa (1564–1900).
Totalt 63 nya projekt och 37 forskardoktorer
Finlands Akademis forskningsråd för kultur och samhälle beviljade den 13 juni sammanlagt 31 miljoner euro för 63 nya akademiprojekt. Finansiering beviljades 15 procent av ansökningarna.
Forskardoktorfinansiering beviljades 37 forskare. Sammanlagt anvisades ca 9,5 miljoner euro till att finansiera anställningar. Nästan 12 procent av ansökningarna beviljades finansiering.