Helsingfors universitets forskare är bra på att skaffa forskningsfinansiering. Förmodligen bäst i hela Finland. Till exempel kommer en tredjedel av den forskningsfinansiering som Finlands Akademi beviljar till Helsingfors universitet. Läs t.ex. om migrationsforskare Östen Wahlbeck, som är den som senast säkrat en halv miljon för sitt forskningsprojekt vid Soc&kom.
Kampen om forskningsanslagen är ändå hård, trots framgångarna. Finlands Akademi och andra finansiärer, t.ex. Tekes, Europeiska unionen och NordForsk, ställer höga krav på de projekt de överväger att finansiera.
– Den strategiska forskningsfinansieringen har blivit allt viktigare. Finansiärerna betonar i allt högre grad forskningens samhällsrelevans och forskningen som ett medel för att hantera samhällsproblemen. Forskarna måste därför i allt större utsträckning kunna bedöma hurdan samhällelig betydelse deras forskning kommer att ha på sikt. Som forskningsenhet måste vi beakta denna aspekt i vår verksamhet, säger Soc&koms forskningschef, professor Stefan Sjöblom.
Splittrad organisation ett hinder
Soc&koms nuvarande forskningsorganisation består av forskningsinstitutet (FISS), de interdisciplinära enheterna CEREN och FO-RUM, samt ett flertal temaområden och program. Uppdelningen har troligtvis resulterat i en otydlig forskningsprofil, som är till nackdel för forskarna när de söker finansiering för sina projekt.
– Även om vi själva sett helheten och har kunnat fungera bra inom den, kan vår organisering se otydlig ut i en utomståendes ögon, tror universitetslektor Jonita Siivonen, forskare i journalistik och mediespråk.
Nu förbereder högskolans forskare en totalreform av sin forskningsorganisation. I september samlades de till ett tvådagars forskningssymposium för att skissa upp den framtida organiseringen.
– Tajmningen för en klarare struktur är optimal, säger Jonita Siivonen och hänvisar till den stora utbildningsreformen som just nu pågår vid Helsingfors universitet. I reformen förnyas alla kandidat- och magisterprogram.
– På det här sättet är vi alla engagerade både i forsknings- och undervisningsplaneringen och kan koordinera den forskningsbaserade undervisningen effektivt, säger Jonita Siivonen och får medhåll av Stefan Sjöblom.
– Arbetet med den nya forskningsstrukturen fortsätter under hösten, men en central tanke är att skapa en helhet med högskolans kandidatprogram, magisterprogram och ett forskningsprogram med doktorandutbildning.
Vad gör kollegan i rummet bredvid?
Målet med symposiet i september var inte bara att sätta den nya forskningsstrukturens hjul i rullning, utan även att lära känna varandras forskningsprojekt bättre. Under de två dagarna presenterades ett trettiotal pågående och nyligen avslutade forskningsprojekt.
– Att öka medvetenheten inom den egna organisationen om vad som görs och hur man skulle kunna samarbeta är viktigt nu när vi funderar på hur vi ska arbeta i fortsättningen, slår Stefan Sjöblom fast.
Förändringsprocessen som satts i gång är Soc&koms svar på uppmaningarna till Finlands universitet att tänka strategiskt och att profilera sig.
– Jag tror på en vettig arbetsfördelning och specialisering utgående från den expertis som olika forskningsenheter har.
– Däremot tror jag inte på en överdriven koncentration av forskningen, svarar han på frågan om hur han ser på förslaget om att koncentrera forskningen till ett fåtal universitet. Förslaget, som skickats till finansministeriet av tre ekonomer, publicerades vid samma tidpunkt som forskarnas symposium.
– I ett litet land leder det lätt till att någon institution får monopol på vissa forskningsområden. Det är inte bra för kunskapsutvecklingen, inte heller för den akademiska debatten eller samhällsdebatten.