Fakulteten får ny kvinnoenergi

Ännu 2016 var endast 28 procent av professorerna vid Helsingfors universitet kvinnor – Pedagogiska fakulteten är en föregångare med sin nuvarande andel på 58 procent. I början av hösten utnämndes fyra nya professorer till fakulteten, alla kvinnor.

Minna Huotilainen och Katariina Salmela-Aro är specialister i hjärnforskning och psykologi och tar nu med sig sina kunskaper till pedagogiken. Den svenska klasslärarutbildningen får förstärkning när välmeriterade Erika Löfström börjar som professor och Sonja Kosunen som biträdande professor.

Hjärnforskningen är relevant som forskningsmetod inom pedagogiken 

Enligt professorn i pedagogik Minna Huotilainen är hjärnforskningen relevant som forskningsmetod inom pedagogiken.

– Hjärnforskningen ger ny kunskap om lärandet med perspektiv på småbarnspedagogik, utbildning och inlärning i arbetslivet, berättar Huotilainen.

Forskning ger vid handen att lärande ter sig som ytterst hälsosam verksamhet för hjärnan. Sambandet mellan lärande och välmående är också samhälleligt sett ett viktigt föremål för intresse. Hjärnforskningen hjälper oss att förstå betydelsen av färdighets- och konstrelaterade aktiviteter för ett effektivare lärande samt lärandets individuella natur.

Välmåendet i skolan är viktigt

Katariina Salmela-Aro har i sitt arbete bland annat studerat välmåendet i skolan och märkt att skillnaderna har ökat. Också skoltröttheten ökar oroväckande. När världen förändras måste också skolan förändras.

– Framtidens skola måste ge ungdomarna anpassningsförmåga och sociala samarbetsfärdigheter för ett mångkulturellt samhälle, konstaterar Salmela-Aro.

De ungas intresse måste väckas för arbetsuppgifter som ännu inte finns, för teknik som ännu inte utvecklats och sociala utmaningar vi ännu inte känner till. Där har skolorna ett enormt arbetsfält. I stället för att göra ungdomarna modlösa ska skolan uppmuntra dem och hjälpa dem att hitta sina egna styrkor och sin egen plats.

– Studiemiljön och gemenskapen inom läroanstalten har mycket stor betydelse för de flesta ungas välmående och möjligheter att lära sig efter sin egen förmåga. I skolan är det invandrarungdomarna som lider mest av utmattning. Det måste man vara mera uppmärksam på.

Södra Finland har brist på svenskspråkiga klasslärare

Den svenska klasslärarutbildningens nybakade professor Erika Löfström gläder sig åt att Helsingfors universitet äntligen har fått ordna klasslärarutbildning på svenska.

– Södra Finland har brist på behöriga svenskspråkiga klasslärare, säger Löfström.

Löfströms tanke är att lära ut kulturell mångfald i en mångkulturell kontext: studenterna skulle kunna bekanta sig med lärarnas och elevernas vardag i estniska och ryska skolor i Estland.

Professor Erika Löfström kommer närmast från universitetet i Tallinn där hon arbetade som prorektor. Enligt henne måste klasslärarutbildningen på svenska utvecklas genom att studera behov och fakta. Det behövs doktorander och forskare för att säkerställa följande generation av utbildare, forskare och utvecklare för den svenska klasslärarutbildningen. Utbildningsprogrammets tyngdpunkter är kulturell mångfald, tvåspråkighet och social rättvisa. Löfström vill forska i klassläraryrkets etiska frågor. Särskilt frågor med anknytning till kulturell mångfald och social rättvisa är ofta svåra att analysera utan etiska dimensioner.

Likvärdig utbildning

Biträdande professor Sonja Kosunen vill som arbetspar till Erika Löfström utveckla den svenskspråkiga lärarutbildningen. Kosunen är docent i pedagogisk sociologi och stadsforskning vid Åbo universitet och gästforskare vid SciencePo-universitetets Observatoire Sociologigue du Changement i Paris. Hon leder bland annat ett aktuellt forskningsprojekt  som studerar processerna vid privatisering av högskoleutbildning och antagningen av studerande i högskoleutbildning ur ett socialt rättviseperspektiv. Dessutom leder hon flera andra projekt i startfasen där man studerar barn och unga från förskolan till slutet av den grundläggande utbildningen i städernas missgynnade områden.

– Det som gläder mig mest är de entusiastiska och kunniga forskningsgrupperna och forskarna i olika karriärfaser som man kan bygga upp mångvetenskapliga och utmanande forskningskonstellationer med, föra meningsfulla diskussioner med och låta sig entusiasmeras av, berättar Kosunen.

I Kosunens projekt finns det ofta också utrymme och beställning för pro gradu-skribenter, så det lönar sig att göra ett besök hos henne när hon har mottagning.

I bilden från vänster till höger: Katariina Salmela-Aro, Sonja Kosunen och Minna Huotilainen. I bilden saknas Erika Löfström