En inflammation i tandens rotspets kan vara symptomfri, men den kan öka risken för kranskärlssjukdom, visar en undersökning som gjordes vid Helsingfors universitet.

En latent inflammation är väldigt vanlig och upp till en fjärdedel av finländska vuxna har minst en sådan. Inflammationen upptäcks i regel av en slump utifrån röntgenbilder.

– Patienter som hade oskötta tänder som behövde rotbehandling fick kranskärlssjukdomsanfall 2,7 gånger oftare än patienter som inte hade sådana tänder, säger forskare John Liljestrand.

Undersökningen gjordes inom Avdelningen för oral- och maxillofaciala sjukdomar vid Helsingfors universitet i samarbete med Hjärt- och lungcentrumet vid Helsingforsregionens universitetscentralsjukhus (HUCS). Undersökningen publicerades i det senaste numret av vetenskapstidskriften Journal of Dental Research.

En inflammation i tandens rotspets, eller apikal parodontit, är kroppens försvarsreaktion mot mikrobinfektion i tandpulpan. Den vanligaste orsaken till infektionen i rotspetsen är karies, det vill säga hål i tänderna.

I dag finns det mer kunskap om sambanden mellan muninflammationer och många kroniska allmänsjukdomar. Exempelvis parodontit, som är en inflammatorisk sjukdom i vävnader som omger tänderna och som kan leda till låggradig inflammation i kroppen, anses vara en fristående riskfaktor för kranskärlssjukdom och diabetes. I detta saksammanhang har inflammation i tandens rotspets undersökts i relativt liten utsträckning, även om den också har ett uppenbart samband med låggradig inflammation.

Undersökningsmaterialet bestod av 508 finländska testpersoner (medelålder: 62 år) som hade hjärtsymptom vid undersökningstidpunkten. Kranskärlens tillstånd undersöktes genom kranskärlsröntgen: 36 % hade en stabil kranskärlssjukdom, 33 % hade kranskärlssjukdomsanfall och 31 % hade ingen nämnvärd kranskärlssjukdom. Inflammationsförändringarna i tandens rotspets undersöktes genom att ta bilder på tänderna och käkarna med panoramaröntgen, och upp till 58 % konstaterades ha en eller flera inflammationsförändringar. I undersökningen upptäcktes också att inflammationerna i rotspetsen hade samband med en vanlig förorsakande bakteries höga halter antikroppar i serumet. Detta visar att inflammationer i munnen också kan påverka andra delar av kroppen. I statistiska analyser beaktades ålder, kön, rökning, typ 2-diabetes, viktindex, parodontit och antal tänder som sammanblandande orsaksfaktorer (confounding).

Globalt sett orsakar hjärt- och kärlsjukdomar mer än 30 % av dödsfallen. Dessa sjukdomar kan förebyggas till exempel genom hälsosam kost, viktkontroll och motion och genom att inte röka. Med tanke på hjärthälsan lönar det sig att förebygga och sköta muninflammationer, eftersom de är mycket vanliga och ofta symptomfria. Rotbehandling på en inflammerad tand kan minska risken för hjärtsjukdomar, men det behövs ytterligare undersökningar i ämnet.

Källa: Liljestrand JM, Mäntylä P, Paju S, Buhlin K, Kopra KAE, Persson GR, Hernandez M, Nieminen MS, Sinisalo J, Tjäderhane L, Pussinen PJ. Association of Endodontic Lesions with Coronary Artery Disease. J Dent Res 2016. http://jdr.sagepub.com/content/early/2016/07/26/0022034516660509.full

Kontaktinformation:

John Liljestrand
john.liljestrand@helsinki.fi
Avdelningen för oral- och maxillofaciala sjukdomar
Biomedicum Helsinki 1. Haartmansgatan 8, 00290 Helsingfors.
PB 63, 00014 Helsingfors universitet
+358 50 354 3975