Teemu Roos: Artificiell intelligens kan lösa många problem, men utan forskning överför vi oönskat beteende till den

För att vi ska kunna dra största möjliga nytta av artificiell intelligens och minimera skadorna den kan orsaka behövs långsiktig forskning och utbildning av medborgarna, säger forskare Teemu Roos.

År 2016 inträffade två oväntade och politiskt betydande incidenter. I juni röstade Storbritannien för Brexit, dvs. för att gå ur EU. Fyra månader senare valdes affärsmannen och tv-kändisen Donald Trump till USA:s president.

Det förekom misstankar om att resultaten inte var ärligt uppnådda, men i stället för traditionellt valfusk hittade man någonting alldeles nytt bakom händelserna. Inför röstningarna hade artificiell intelligens använts för att sprida politisk propaganda på sociala medier. En del av väljarna hade manipulerats med hjälp av algoritmer och s.k. bottar som spridde felaktig information.

– Båda situationerna är exempel på stora problem som artificiell intelligens kan leda till. Det bästa botemedlet jag har kunnat komma på för dessa problem och andra problem med anknytning till artificiell intelligens är att göra människor medvetna om att den här typen av problem numera är möjliga, säger Teemu Roos, biträdande professor vid Helsingfors universitets avdelning för datavetenskap.

Artificiell intelligens hjälper oss förstå partikelacceleratorer – och sagor

Roos är känd som forskare kring artificiell intelligens och som ledare för nätkursen Elements of AI, som uppmärksammats och uppskattats även globalt. Kursen har genomförts i samarbete med programvarubolaget Reaktor, och ett av dess mål är att ge en procent av Finlands befolkning grundkunskaper i artificiell intelligens.

Att undersöka den artificiella intelligensens politiska effekter är inte Roos specialområde, utan ett av många fenomen som intresserar honom. Roos forskning kring artificiell intelligens anknyter till flera olika vetenskapsområden från fysik till folkloristik och politik.

– En stor del av min forskning är mycket tvärvetenskaplig och kan synas nästan var som helst. Jag strävar efter att använda min egen eller annan forskning för att bana vägar för praktiska tillämpningar av artificiell intelligens.

Som exempel nämner Roos den forskning han bedriver tillsammans med Forskningsinstitutet för fysik (Helsinki Institute of Physics, HIP). I forskningen används artificiell intelligens för att uppskatta olika materials egenskaper under extrema förhållanden.

– Vi kan på atomnivå undersöka hur olika material beter sig till exempel i en fusionsreaktor eller en partikelaccelerator. Med hjälp av artificiell intelligens är detta möjligt utan att bygga apparatur som kan kosta miljoner eller miljarder.

I ett annat, mycket annorlunda projekt undersöker Roos evolutionen av sagor tillsammans med antropologer och historiker. De forskar kring hur vitt kända sagor, till exempel Rödluvan, har spridit sig till olika kulturer och vad skillnader i sagor säger om olika folkslag. Den artificiella intelligensens roll i forskningen är att hjälpa forskarna hitta samband och likheter mellan sagorna.

Dålig utbildning överför oönskat beteende till den artificiella intelligensen

Mänskligheten hoppas nu att artificiell intelligens ska vara svaret på många av dess problem och behov, från översättning till bilkörning. Ofta önskas också ett aktörskap fritt från fel och känslor, vilket människan inte är kapabel till.

Men den artificiella intelligensen är exakt så intelligent som materialet den lär sig av. Om snedvridet material används exempelvis för att lära den artificiella intelligensen identifiera brottslingar, kan den lätt upprepa sådant som människors typiska fördomar gällande kön och hudfärg. Artificiell intelligens kan också användas i onda avsikter, såsom inför Brexit och presidentvalet i USA.

– Om artificiell intelligens är en megatrend, är etisk artificiell intelligens en megatrend inuti den trenden. För att vi ska kunna minimera dessa problem är det viktigt att människor med möjligast många olika bakgrunder deltar i forskningen och undervisningen om artificiell intelligens, säger Roos.

Enligt Roos kan det vara svårt att få den artificiella intelligensen att lära bort snedvridna tankemönster – men inte lika svårt som när det är fråga om människor.

– Vi kan känna igen när artificiell intelligens tänker så här och ta tag i det. Det är mycket svårare att göra detsamma med människor.

Finland är i täten i forskning kring artificiell intelligens

I Finland går det bra för forskningen kring artificiell intelligens  Om man jämför antalet vetenskapliga publikationer om artificiell intelligens tävlar universiteten i vår huvudstadsregion med de bästa universiteten i världen. På företagssidan har Finland cirka 4 000 företag som på ett eller annat sätt anknyter till artificiell intelligens, och 50 av dem har stora team som tillämpar den artificiella intelligensen. Det är internationellt sett mycket.

En stor del av forskningen kring artificiell intelligens är tvärvetenskaplig. Den är ofta långsam och behöver därför långsiktig finansiering.

– Det kan gå år innan människor från olika områden lär sig tala med varandra. Projekten är ofta ett par år långa, och det är riskabelt att börja om det inte finns garantier om fortsatt finansiering.

Att satsa på forskning kring artificiell intelligens innebär i slutändan även att satsa på mycket annat.

Roos berättar att universitet bevisligen får för lite erkännande för sin forskning kring artificiell intelligens.

– Man talar mycket om att Google, IBM och Facebook forskar. Men de som jobbar för dessa företag har fått sin utbildning vid ett universitet.

– Utan universitetets ekosystem skulle merparten av företagen inte heller kunna dra nytta av artificiell intelligens. Stora företag kan ha egen forskning och produktutveckling, men inte heller de har lust eller råd att bedriva den kritiska grundforskning som innovationer baserar sig på, tillägger Roos.

Artificiell intelligens är inne just nu, och i den nuvarande boomen kan skillnaden mellan experter och ”experter” vara oklar för beslutsfattare inom politiken och företagsvärlden. Vi behöver verklig expertis för att finländarna ska kunna utbildas att identifiera möjligheterna med artificiell intelligens men också dess risker – till exempel manipuleringen av politiska åsikter.

– I frågor som gäller artificiell intelligens är forskarna de experter som det lönar sig att lyssna på, betonar Roos.

Läs mer om forskning som förändrar världen just nu

Bekanta dig med Helsingfors universitets målsättningar för regeringsprogrammet perioden 2019-2023

Text: Sebastian Koskinen
Foto: Johanna Taskinen