Språkets struktur förändras snabbt när en tillräckligt stor del av talarna inte har det som modersmål

Språktypolog Kaius Sinnemäkis forskning fokuserar på språkstruktur, och databaser är ett centralt hjälpmedel. Nu är forskningen tryggad för fem år framåt tack vare betydande ERC-finansiering som han beviljats trots hård konkurrens.

Att få en och en halv miljon euro i forskningsfinansiering känns som en olympisk seger – även om Kaius Sinnemäki inte egentligen vill se forskare som konkurrenter. Efter en arbetsdryg ansökningsprocess fick Sinnemäki i höstas en ERC starting grant trots den hårda konkurrensen.

Sinnemäki arbetar vid Helsingfors universitet och forskar i hur språkets struktur anpassar sig till de sociala strukturerna inom en talargrupp, såsom gruppens storlek eller hur många som lär sig språket som andraspråk. Som material har han 150 olika språk, och projektet faller under både språktypologi och sociolingvistik.

– Min hypotes är att språkets struktur anpassar sig till olika lär- och språkbruksmiljöer, berättar Sinnemäki.

– Om det finns mycket språkkontakt inom en talargrupp och många vuxna lär sig gruppens språk som andraspråk i stället för som modersmål, kan böjningen av till exempel substantiv och verb förenklas. Inom små, isolerade språkgemenskaper som inte har en särskilt ansedd ställning kan böjningssystemet däremot bli till och med mer komplicerat.

"Språkets struktur anpassar sig till olika lär- och språkbruksmiljöer."

Exempelvis norskan har förändrats mycket i förhållande till fornskandinaviskan, medan isländskan har hållits mer stabil. I isländskan har verben personböjning och språket har ett rikt kasusmarkeringssystem. I norskans verb markeras däremot inte längre personen, och subjekten och objekten har inga kasusmarkörer – med undantag av pronomen.

Den livliga handeln i Syd- och Nordnorges stora städer under Hansatiden förde med sig ett betydande antal människor som talade lågtyska. Enligt Sinnemäki anser flera forskare att språkkontakten hade en roll i den snabba förändringen av norska språket.  Island berördes inte lika mycket av Hansahandeln, och i isländskan syns inga motsvarande förändringar.

 

Talspråket intresserar språktypologer

Språktypologer arbetar med databaser som innehåller tiotals eller hundratals språk, såsom The World Atlas of Language Structures (WALS), Glottolog och Ethnologue.

Man bygger också själv upp databaser, utvidgar dem och analyserar dem.

Fältarbete är inte heller främmande för en språktypolog.

– Många språktypologer är ute på fältet och arbetar med ett specifikt språkområde eller en specifik språkfamilj. Inom forskningsnätverket Helsinki Area & Language Studies, som grundades 2013, har det ordnats flera exkursioner utomlands. Såväl doktorander som forskardoktorer och annan personal har deltagit i dem. Tack vare den snabbt växande invandringen börjar fältarbete också på ett nytt sätt vara möjligt i Helsingfors.

Språktypologin studerar främst talspråk: hälften av världens språk har överhuvudtaget inget skriftspråk. Dessutom har skriftspråken många drag som inte längre används i tal, till exempel de franska verbens personformer som inte hörs i talat språk.

Språktypologin studerar främst talspråk: hälften av världens språk har överhuvudtaget inget skriftspråk.

Skriftspråk är också ofta konstruktioner, och man kan ha tagit efter andra språk när man skapat dem. Därför kan två olika språk ha förvånansvärt likadana skriftspråk. Ett exempel är thai, där skriftspråket har påverkats av de västerländska skriftspråken. När man jämför språk kan man alltså komma in på fel spår om materialet från vissa språk är skriftspråk och materialet från andra språk är talspråk.

 

Också i lilla Finland finns språkkontakt

Förändringar i språket påverkas alltså också av olika sociohistoriska händelser. Kunde stora förändringar, såsom bortfallet av personböjning, också hända i Sinnemäkis modersmål, finskan?

– Det krävs betydande invandring för att det ska hända. Om en halv miljon eller en miljon människor talade finska som andra språk skulle det kanske kunna producera sådana effekter, konstaterar Kaius Sinnemäki.

Finland har en befolkning på 5,5 miljoner.

Sinnemäki påpekar också att man inte kan likställa norskans och isländskans exempel med den moderna finskan. En stabil läskunnighet bromsar antagligen språkkontaktens effekt och kan kanske till och med stoppa den helt. På medeltiden fanns ingen allmän läroplikt, och få gick i skolan och kunde läsa och skriva. Skriftspråket regleras, vårdas och upprätthålls och förändras därför långsammare, medan förändringar i talspråket kan ske snabbare.

Men Sinnemäki anser inte att det är omöjligt att klimatförändring och andra stora omvälvningar kunde förändra även finskan i denna grad.

Men Sinnemäki anser inte att det är omöjligt att klimatförändring och andra stora omvälvningar kunde förändra även finskan i denna grad.

Forskningen producerar nya öppna databaser

Den ERC-finansierade forskningens mål och fördelar är både akademiska och samhälleliga.

– Att kombinera två internationellt etablerade och betydande forskningsområden, språktypologi och lingvistik, är något nytt. Vi förväntar oss att forskningens resultat ska vara nya metoder och begrepp samt ny grundforskning om hur språkets struktur anpassar sig till sociala faktorer. En biprodukt av forskningen är nya öppna databaser.

Sinnemäki hoppas att man även ska kunna producera facklitteratur om ämnet för en bredare publik. Till exempel språklärare kan vara intresserade av frågor som varför finskan är svår att lära sig för vissa och lätt för andra, eller hurdana problem människor med olika språkbakgrund kan ha när de lär sig ett nytt språk.

Läs merKaius Sinnemäki: Digitala metoder måste vara teoretiskt motiverade

Läs mer om: Datavetenskap