Som barn och ungdom använde Maria Ritola all sin tid till att spela violin och korgboll och funderade hur det skulle vara att vara en korgbollsspelande violinist.
– Jag kände inga sådana då, och tror inte att jag gör det nu heller. Violinläraren tyckte att korgbollen var en mycket dålig idé; fingrarna skulle gå sönder, berättar Maria Ritola.
Men korgbollen skadade inte Ritolas fingrar. Tvärtom upplevde hon att fingrarna var snabbare och starkare när hon också använde dem till något annat än till att spela violin.
– Jag blev aldrig varken violinist eller korgbollsspelare, men jag lärde mig att det verkligen lönar sig att glatt kombinera annorlunda saker.
Utvecklar artificiell intelligens
Numera är Ritola främst känd som utvecklare av den uppskattade artificiella intelligensen (AI:n) Iris.ai, som i synnerhet strävar efter att förstå mångvetenskaplighet.
– Via Iris.ai har jag numera mycket kontakt med Helsingfors universitet. Vi har redan från början utvecklat våra verktyg i samarbete med Helsingfors universitets bibliotek.
Tack vare licenssamarbetet har Helsingfors universitets studenter och alumner användarrättigheter till Iris.ai, så länge de har en helsinki.fi-adress.
Så vad är Iris.ai? Iris.ai är en alldeles ny metod för informationssökning. Dess mål är att göra det snabbare att skapa litteraturöversikter samt att hjälpa forskarna kombinera data från olika vetenskapsområden.
– Det finns massor av information i världen, och mängden ökar hela tiden. Det är en bra sak, men problemet är att en mänsklig hjärna inte på något vis klarar av att läsa eller förstå all big data.
– För det behöver vi bättre maskiner än sådana som fungerar med sökord. Iris.ai strävar efter att vara en sådan.
Människan sköter tänkandet
Inte så dumt: vi kan tänka oss att vi skulle kunna ta tiotals miljoner vetenskapliga texter i allt mer effektivt bruk.
– Vid Chalmers universitet i Sverige utredde vi att Iris kan skapa en litteraturöversikt över 12 000 vetenskapliga texter 80 % snabbare jämfört med en manuell arbetsprocess, utan att kvaliteten lider.
– Iris tänker naturligtvis inte i människans ställe. Det är fråga om en iterativ process, och i alla faser av processen behövs en mänsklig hjärna. Iris.ai frigör tid som annars skulle gå till monoton informationssökning så att tiden i stället kan användas för de mer kritiska delarna av ett forskningsprojekt. Iris hittar också nya, överraskande sammanhang som sedan kan undersökas närmare.
Det vetenskapliga tankesättet är en av mänsklighetens viktigaste uppfinningar, och vi måste förstå att uppskatta det, betonar Ritola.
– För att kunna lösa de nuvarande stora problemen i samhället och naturen måste vi närma oss dem på ett vetenskapligt sätt, vilket också beslutsfattarnas beslut borde stödja sig på.
– Samtidigt bör vi utveckla det existerande vetenskapliga systemet bland annat genom att hitta nya drivfjädrar för forskare och se till att vetenskapliga resultat som finansierats med offentliga medel inte är bakom betalmurar.
– Vi har allt mer nytta av artificiell intelligens i utvecklingen av systemet. Den hjälper oss ta små steg i rätt riktning!