Helsingfors universitet

Historien bakom campus i Vik tar avstamp i medeltiden

Vik består i huvudsak av en åkerdal som i väst gränsar till Lahtisleden och Vanda å och i öst till Kvarnbäckens bergiga skogar. Södra delen av Vik består av ett naturskyddsområde.

Den grunda och vassbevuxna Gammelstadsviken kallas ofta fågelparadiset mitt i huvudstaden.

Det flera hundra år gamla åkerlandskapet i Vik är kulturhistoriskt värdefullt. Under medeltiden var Vik en av de mest välmående byarna i Helsinge socken. Efter att staden Helsingfors grundats (1550) blev åkrarna i Vik kronojord och skulle producera säd och foder för kungsgården i Vandaforsen.

Kungsgården, som man planerade befästa, byggdes på en holme i Vandaforsen. Där beslöt man år 1555 att grunda en separat gård för jordbruk, Ladugården i Vik. Den egentliga kungsgården på holmen fick en kort livstid, eftersom den förstördes i mars 1571 av ryska partisaner som kom från Reval (nuvarande Tallinn). Kungsgårdsholmen ödelades, och kungsgården byggdes inte mera upp. Däremot blev Ladugården i Vik ett betydande gårdsbruk.

Ladugården har varit boställe för landshövdingen, militärboställe, uthyrt till privatpersoner och från 1931 forsknings- och undervisningsgård för universitetet.

Karta över Ladugårdens ägor från år 1836. 

Från fångvårdsanstalt till försöksgård

Viks utveckling till universitetscampus och vetenskapspark började år 1946, när området från att ha varit statlig fångvårdsanstalt övergick till att bli försöksgård vid Helsingfors universitet.

På 1960-talet uppfördes institutionsbyggnader för lantbruks-, livsmedels-, hushålls- respektive miljövetenskaper. Under samma årtionde byggdes också de första studentbostäderna i Ladugårdens studentby.

En ny byggboom inleddes på 1990-talet i Vik. Vetenskapsparken började byggas efter ett beslut år 1993 och år 2002 flyttade institutionerna för forstvetenskap inom Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten till Metsätieteiden talo (Forstvetenskapshuset) på campusområdet.

Vid millennieskiftet blev också hjärtat i campus, Infocentrum Korona, och Biocentrum 1, 2 och 3, som står i rad bakom Infocentrum vid Viksbågen, färdiga.

Till de tre Biocentren flyttade institutionerna för biologi och farmaci vid matematisk-naturvetenskapliga fakulteten. Dessa två bildade år 2004 de självständiga biovetenskapliga och farmaceutiska fakulteterna. År 2004 inleddes också veterinärmedicinska fakultetens flytt från Hermanstad till Vik, när fakultetens nya byggnader stod färdiga i norra ändan av campusområdet.

Företagskuvöserna Cultivator I och II i Viks vetenskapspark byggdes strax efter Biocentrumbyggnaderna.

Idag arbetar omkring 6000 studerande och 2500 lärare i Vik. Campus Vik är det näststörsta av Helsingfors universitets fyra campus. I det gamla åkerlandskapet har ett livligt vetenskapssamfund vuxit upp.

Källa: Helsingfors stads stadsplaneringskontors broschyr "VIIKKI - 2000-luvun tiedekaupunginosa"(VIK – vetenskapsstadsdel på 2000-talet). Foto Mikko Arvinen och S. Grönlund.