To the homepage of the Universitas Helsingiensis


the quarterly of the University of Helsinki
Ett tvåspråkigt HU
Ständiga utmaningar och fyndiga lösningar

– Det går inte alltid att fortsätta så som man gjort förr. För att den svenska verksamheten vid universitetet ska fungera måste man komma på nya lösningar och nya former av samarbete. Det menar Marion von Etter, chef för svenska ärenden vid Helsingfors universitet.

Eva Ekrem

Back to autumn issue 2005


Att Helsingfors universitet är tvåspråkigt känner de flesta till, i alla fall var och en som en gång fyllt i ett anmälningskuvert för tentamen och märkt att man också har möjlighet att få tentamensfrågorna på svenska. Men vad innebär tvåspråkigheten egentligen?

Marion von Etter, sedan årsskiftet chef för svenska ärenden vid universitetet, ger raskt besked om den officiella innebörden:

– Vi är enligt lag ett tvåspråkigt universitet, det är enligt lag stipulerat att vi ska utbilda svenskspråkiga magistrar och akademiker för arbetslivets behov, vi har riksansvar för vissa utbildningar och vid åtta av universitetets elva fakulteter finns det undervisning på svenska.

Ifall detta låter alltför abstrakt kan hon också förklara det hela på ett mera praktiskt plan. Om man beskriver det ”svenska rummet” inom Helsingfors universitet blir det sex verksamhetsfält: undervisningen, forskningen, den samhälleliga kontakten, förvaltningen och studentorganisationerna, samt inte att förglömma samarbetet mellan universitetet och det övriga Norden, som delvis sker via svenska verksamheten. Och så förstås von Etter själv och hennes enhet som arbetar för att få allting att gå ihop.

– Alla de här verksamheterna är ganska små och utspridda, förklarar von Etter, och därför är det oerhört viktigt att kommunikationen och samarbetet mellan dem fungerar bra.

Spännande tvärvetenskaplighet

Några egentliga brister ser von Etter inte i den nuvarande situationen, men efterlyser ännu fler forum där de svenskspråkiga inom universitetet kunde komma samman och diskutera. Hon nämner de nya tvärvetenskapliga utbildningarna som exempel där svenskspråkig undervisning kan fungera speciellt bra.

– Till exempel planeringen av ett nytt magisterprogram i kultur och kommunikation, som bygger på ett brett samarbete mellan humanistiska fakulteten, Svenska social- och kommunalhögskolan, Svenska handelshögskolan och svenska yrkeshögskolan Arcada, eller kursen i vetenskap och litteratur som gick i våras, med gästföreläsare många olika ämnen från Uppsala universitet. Eller pedagogerna som brainstormade fram en tvärvetenskaplig studentkonferens, berättar von Etter.

Förutom att detta blir spännande projekt gör kurser som dessa det svenska utbudet mångsidigt, och det är ju roligt när det i det relativt lilla svenskspråkiga kursutbudet finns kurser som inte har någon motsvarighet på finskt håll. På så sätt öppnar man den svenska undervisningen också för de finskspråkiga studenterna. von Etter är också stolt över att det i somras för första gången fanns ett utbud av svenskspråkiga sommarkurser, som ordnades av SVUX (Svensk vuxenutbildning vid HU), ytterligare ett viktigt nätverk inom universitetet.

Alumnverksamhet och kontakter med arbetslivet

I slutet av 2004 bildades en delegation med uppgift att dels befrämja universitetets växelverkan med det omgivande samhället, och dels utveckla den svenskspråkiga forskningen och undervisningen. von Etter nämner alumnverksamheten som ett av de områden där delegationen vill gripa in.

– Alumnverksamheten har varit väldigt finskdominerad de senaste åren, och borde definitivt bli mer tvåspråkig, säger hon.

Delegationen har också intresserat sig för vilket behovet av svenskkunniga akademiskt utbildade är i arbetslivet. Genom att ständigt upprätthålla kommunikationen med det omgivande samhället kan man få signaler om var det skulle behövas mera utbildad arbetskraft, var universitetet kunde satsa lite mer. von Etter poängterar att det är just kontakterna med samhället som är delegationens kärna, och i delegationen sitter därför representanter för olika delar av näringslivet, politiken och kulturen.

Hur göra campus Vik mera svenskt?

På campus Vik är tvåspråkigheten just nu ett aktuellt ämne. Till exempel har agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten få svenskspråkiga sökande med tanke på arbetslivets behov. Problematiskt är även att veterinärmedicinska och farmaceutiska fakulteten har riksansvar för utbildning av svenska veterinärer och provisorer, men inga svenskspråkiga tjänster för undervisningen. Vad ska man då göra för att stimulera tvåspråkigheten vid detta campus, där också biovetenskapliga fakulteten verkar? En grupp med representanter från de fyra fakulteterna, språkcentret och svenska ärenden har tacklat denna fråga, och kommit med en mängd förslag. Åter en gång är det samarbete som är nyckeln.

– Vi skall bland annat försöka göra en kursbricka, så att studenterna märker att de kan ta kurser från olika fakulteter, berättar von Etter.

Om man kan plocka kurser från olika enheter blir det svenska kursutbudet i Vik mångsidigare, och dessutom kan resurserna användas effektivare om man samarbetar över fakultetsgränserna. Utöver detta vill man skapa ett virtuellt svenskt rum, där de svenskspråkiga studenterna skulle komma i kontakt med varandra och utomstående hitta Vik. Att göra campuset mer synligt är en förutsättning för att locka svenskspråkiga studenter. Under Svenska dagen i höst ämnar man ha öppet hus i Vik, och då förutom andra evenemang också ordna universitetets information för gymnasiernas studentklasser på campus.

Svenskan och engelskan borde också bli mera synliga på campusområdet, bland annat kunde skyltningen åtgärdas. Den är ofta enbart på finska. Språkundervisningen är ett annat område där det behövs en förändring. Svenska studenter har rätt att få undervisning i sitt modersmål, och här ämnar man i Vik ta stöd av Språkalliansen, språksamarbetsnätverket mellan universiteten i Helsingforsregionen. Det är dessutom ofta svårt att hitta termer på svenska inom de vetenskaper som företräds i Vik. För att åtgärda detta hoppas man kunna skapa en webbplats med länkar till sidor där man hittar termerna. Där skulle också de finska studenterna kunna bekanta sig med svenska termer.

Det låter alltså som om arbetet med den svenska undervisningen är på god väg i Vik. Men är det bara i Vik som dylika åtgärder behövs?

– Nej, men vi kommer att prioritera Vik nu inom de närmaste åren. När vi börjar producera rekryteringsmaterial gör vi det med tanke på Vik. Och om det hela går bra kan vi ju tillämpa erfarenheterna från Vik på annat håll inom universitetet, menar von Etter.

Eva Ekrem är journalist och studerar vid institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur vid Helsingfors universitet.

top
Back to autumn issue 2005