To the homepage of the Universitas Helsingiensis


the quarterly of the University of Helsinki

Back to autumn issue 2002


GRATTIS NORDEN!

Thomas Wilhelmson
Prorektor

Den 23 mars år 1962 avslutade representanter för Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige här i Helsingfors en omfattande samarbetsöverenskommelse, som kommit att kallas Helsingforsfördraget. Detta fördrag drar upp riktlinjerna för ett nära och fruktbart samarbete mellan de nordiska länderna i många frågor. Med skäl firade man i de deltagande länderna i år fyrtioårsdagen av avtalets tillblivelse i positiv anda.

Detta är emellertid inte den enda anledningen att fira det nordiska under innevarande år. Också Nordiska rådet fyller jämna år, nämligen 50. Födelsedagen firas i oktober i Helsingfors i form av en jubileumssession, till vilken en betydande skara kungliga och andra gratulanter förväntas infinna sig. Det finns alltså i sig många formella skäl att lyckönska Norden i år. Jag vill emellertid påstå att anledningarna till att gratulera Norden inte enbart är formella; det är inte fråga om en åldrande jubilar som redan gjort sitt men bör hedras för vad han gjort.

Redan Helsingforsfördraget utvisar omfattningen av det samarbete som man tänkt sig - och som också förverkligats, till skillnad från vad som följt av många andra internationella överenskommelser. Fördraget innehåller bestämmelser om många slag av samverkan mellan länderna. Man talar här om det rättsliga samarbetet - likabehandling av nordiska medborgare och ett lagstiftningssamarbete i syfte att uppnå så lika regler som möjligt - det kulturella samarbetet, inklusive studentutbytet och samarbete på forskningens område, det sociala samarbetet med den gemensamma nordiska arbetsmarknaden som kronan på verket, det ekonomiska samarbetet, samarbetet på samfärdselns område och samarbetet på miljövårdens område.

Som redan denna uppräkning visar är det nordiska projektet ett omfattande projekt. Det har också lett till betydande resultat inom de flesta sektorerna. Under senare tid har emellertid betydelsen av detta samarbete betonats mindre, och det har framstått - med en modern metafor - som mindre "sexigt". De unga lejonen och lejoninnorna strävar hellre mot Bryssel eller ännu längre än de prioriterar det nordiska vardagliga. Likväl är det just detta vardagliga som är den centrala styrkan i det nordiska samarbetet, detta att vi är till hälften hemma när vi är borta.

Trots att det formella samarbetet i Nordiska rådets regi kanske har gnisslat, då mer resurser inriktats på den europeiska integrationen, innebär detta nämligen inte nödvändigtvis att den mer eller mindre gemensamma kulturella bas på vilken samarbetet i sista hand bygger skulle vittra sönder. Samhällsskicken i de nordiska länderna har fortsättningsvis så många gemensamma drag att man kan tala om en särskild och värdefull nordisk identitet, som en del av den europeiska identiteten. Man kan här hänvisa - och jag tar nu exempel som ligger nära till hands för en jurist eller politolog - t.ex. till den nordiska demokratiskt-instrumentella samhällsuppfattningen, som gör det relativt lätt att skapa nya lösningar utan hinder av etablerade strukturer och traditioner, utan omfattande hemlighetsmakeri, och till det betydande inslaget av korporativism och involvering av intresseorganisationer i det offentliga beslutsfattandet. Allt detta står i ett nära samband med det utpräglade intresset för jämställdhet och för ett hänsynstagande till också de svaga invånarna i det nordiska folkhemmet.

Att de nordiska samhällena och kulturerna är så lika varandra - i tillägg till den geografiska närheten - gör det möjligt att idka ett nära, flexibelt och informellt samarbete mellan våra länder. Detta gäller också samarbetet mellan universiteten. De centrala universitetens höga klass och likartade syn på universitetsutbildningens karaktär och mål gör samarbetet mycket lätt. Helsingfors universitet (nummer fem i Europa, enligt en oberoende utvärdering!) liksom dess systeruniversitet i de övriga nordiska länderna räknas alla till Europas tjugo bästa forskningsuniversitet.

På framtidens internationaliserade undervisningsmarknad är det viktigt att ha goda samarbetspartners i konkurrensen om de bästa studenterna, lärarna och forskarna. Med ett vettigt samarbete kan våra begränsade resurser inriktas så att universitetens starka sidor blir utnyttjade på bästa möjliga sätt. Genom att ytterligare utveckla och fördjupa samarbetet mellan de goda nordiska universiteten kan man nå ännu längre än i dag i denna riktning. Det nyligen startade nordiska toppforskningsprogrammet är ett gott exempel på detta.

Det nordiska är också ett starkt argument i marknadsföringen på den internationella utbildningsmarknaden. Många sådana drag som utgör en del av den samnordiska identiteten har väckt intresse annorstädes. Fortsättningsvis kommer man hit för att studera t.ex. den nordiska välfärdsstaten, den nordiska kvinnans ställning och en offentlig förvaltning som bygger på offentlighetsprincipen. Vår position i frontlinjen när det gäller utvecklingen av vissa former av ny teknologi behöver knappast framhållas särskilt.

Det finns m.a.o. all anledning för universiteten att betona vitaliteten hos årets jubilar. Helsingfors universitet har - i enlighet med sin strategi, där man betonat det nordiska samarbetets centrala betydelse - uppmärksammat jubileet genom att göra året till ett "nordiskt år" med olika slag av nordiska arrangemang. Helsingfors universitet gratulerar Norden och hoppas på ett nära och gott samarbete med sina nordiska systeruniversitet också i fortsättningen!

top
Back to autumn issue 2002