Universitas Helsingiensis

The quarterly of the University of Helsinki

Hur gick det sen? Om nordisters arbets- och studieliv
"Vad blir man när man studerar nordiska språk eller nordisk litteratur?" är en fråga som man som studerande på Nordica får höra upprepade gånger under sin studietid. Litet undvikande kan man svara: "Filosofie magister", men för det mesta upplevs det inte som ett tillfredsställande svar. Det är ju inte en titel som den som ställer frågan är ute efter. Snarare vill frågaren ha ett konkret svar; den som läser medicin blir antagligen läkare och den som studerar teologi kanske präst, så någonting gripbart bör man kunna åstadkomma. Men om man varken har tänkt sig en karriär som lärare eller översättare är det svårt - för att inte säga omöjligt - att svara.

Sara Nordlund

Back to autumn issue 2002

Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur vid Helsingfors universitet (Nordica) erbjuder sina studenter en mångsidig utbildning med flera olika inriktningsalternativ. Men som för så många andra humanistiska ämnen gäller även för nordiska språk och nordisk litteratur att utbildningen inte är yrkesinriktad. Inom språkämnena finns visserligen yrkesorienterade inriktningar för lärare, översättare och språkvårdare, men om man inte väljer någon av dessa inriktningar är det svårt att förutspå framtida arbetsplatser.

Forskarna Nina Elvo och Sasu Pajala konstaterar i en färsk undersökning att den typiska humanisten söker sig till studierna p.g.a. sitt intresse för huvudämnet, samt lusten att fördjupa sig i detta. Enligt dessa har humanisterna sällan ett särskilt yrke i sikte då de inleder sina studier. Mot denna bakgrund är det spännande att undersöka hur de placerar sig på arbetsmarknaden.

För att utreda vad nordisterna sysslar med utfördes år 2001-2002 en undersökning Hur gick det sen? En undersökning om sysselsättningen bland magistrarna i nordiska språk och nordisk litteratur vid Helsingfors universitet 1991-2000. Undersökningen, som är skribentens pro graduavhandling, genomfördes huvudsakligen med hjälp av ett frågeformulär. Formuläret skickades till de personer som avlagt FM-examen i nordiska språk eller nordisk litteratur mellan år 1991 och 2000. Sammanlagt returnerades ungefär hälften av de utsända formulären.

Hög sysselsättning och nöjda informanter

Av dem som besvarat enkäten är största delen (över 70 %) löntagare. Den näststörsta gruppen utgörs av dem som är hemma p.g.a. sin familj. Därtill är en del frilansare eller företagare och ett par är stipendiater. Endast en person är arbetslös.

Flera än hälften av informanterna säger sig arbeta med utbildning. De flesta av dessa är sådana som arbetar som svensklärare i finska högstadier eller gymnasier eller som modersmålslärare i svenska skolor. Här finns även sådana som arbetar med vuxenutbildning. Dessa undervisar finskspråkiga eller utlänningar i svenska eller något annat språk.

Bland dem som läst nordiska språk som andra inhemska språk arbetar den näststörsta gruppen med översättning. I övrigt har dessa personer väldigt varierande arbetsuppgifter. Någon säger sig arbeta som sekreterare, en annan som bibliotekarie och en tredje inom någon annan bransch.

Bland dem som studerat nordiska språk som modersmål är en stor procent anknutna till universitet och högskolor. Nästan 20 % av dem arbetar som forskare. Andra yrken som de som har ett nordiskt språk som modersmål uppger är t.ex. projektchef, redaktör och informatör.

Bland dem som haft nordisk litteratur som huvudämne varierar yrkesbeteckningarna mest. Några av dessa arbetar inom massmedie- eller förlagsbranschen och andra arbetar t.ex. på arkiv eller vid en organisation.

En klar majoritet av informanterna (87 %) säger att deras arbete kräver akademisk examen och nästan lika många (86 %) att deras uppgifter motsvarar utbildningen väl eller ganska väl. De få personer som har ett arbete som inte motsvarar utbildningen arbetar vanligtvis i en annan bransch eller också saknar de t.ex. pedagogiska studier trots att de arbetar som lärare. En del uppger sig ha bristfälliga ADB-kunskaper. Så många som 90 % är även nöjda med sina nuvarande arbeten. De som dock är mindre nöjda med sina arbetsplatser motiverar det med att de inte har en fast anställning.

Fjorton informanter arbetar i dag som frilansare eller företagare på hel- eller deltid. Somliga av dem har valt att frilansa eller att grunda ett eget företag för att det innebär frihet över såväl tid som arbetsuppgifter, medan andra säger att de inte haft någon annan möjlighet. Översättning, utbildning och journalistik är de branscher som de flesta frilansarna eller företagarna har sina arbetsuppgifter inom. Så många som 85 % av frilansarna och företagarna säger att deras uppgifter motsvarar utbildningen väl eller ganska väl och 64 % är nöjda med sina arbetsförhållanden.

Behållningen av studierna

De allra flesta informanter tycker att innehållet i studierna (både i nordiska språk och i nordisk litteratur) känns tillräckligt relevant med tanke på de uppgifter som de utför i dag och de flesta är också nöjda med studiernas struktur. Men även en del kritiska röster höjs. En stor del av kritiken kommer från dem som i dag arbetar med utbildning. Dessa hade önskat att studierna haft en klarare inriktning på läraryrket och att institutionen hade ordnat flera praktiska kurser med pedagogisk inriktning. Samtidigt finns det också personer som efterlyser både bredd och djup vad gäller den teoretiska biten i både nordiska språk och litteratur. Detta har man åtminstone delvis kunnat råda bot på med hjälp av den yrkesorienterade linjeindelningen i nordiska språk som infördes i mitten av 1990-talet.

Över 70 % av alla informanter upplever att studierna gett dem väsentliga praktiska och teoretiska färdigheter och likaså färdigheter att tillämpa kunskapen i praktiken, trots kritiken som nämndes. Det som de flesta däremot ställer sig mycket tveksamma till är kontakterna till arbetslivet under studietiden. Endast få informanter säger sig ha fått en klar bild av arbetsmarknaden eller information om framtida arbetsmöjligheter under studietiden.

Slutsatser och framtidsutsikter

Undersökningen visar alltså att de som avlagt magisterexamen i nordiska språk och nordisk litteratur vid Helsingfors universitet 1991-2000 har arbetsuppgifter som motsvarar studierna väl. Generellt är nordisterna nöjda med sina arbetsplatser och anser att de är väl utrustade för dessa. En majoritet av magistrarna förhåller sig positiva till såväl innehållet i studierna samt studiernas struktur. En informant påpekar att hon bara har "bra minnen från Nordica", vilket väl beskriver den allmänna inställningen till studierna och studietiden bland dem som besvarat enkäten. Att undersökningen tagits väl emot av dem som tagit sig tid att besvara den visar även kommentarer som: "Ett bra tema för en gradu!".

Samtidigt finns det sådant som informanterna ställer sig mindre positiva till; en del hade önskat sig mer studiehandledning och andra har synpunkter på kursinnehåll och -fordringar. Att institutionen varit medveten om vissa brister visar de åtgärder som vidtagits på senare tid. För att bättre kunna profilera utbildningen i nordiska språk har som nämnts yrkesorienterade inriktningsalternativ i studierna införts. Studiehandledningen har kontinuerligt utökats. Ett s.k. lärartutoreringsprojekt bland förstaårsstuderandena har körts igång med god framgång. Sedan höstterminen 2001 har de allmänna mötena för institutionens personal och studenter utökats från en gång per termin till en gång per månad. Detta visar prov på viljan att samarbeta och utveckla institutionen.

Ändå finns det områden som bör tas i beaktande. Ett av dessa är kontakterna till arbetslivet. Vid avdelningen för nordisk litteratur har man infört en kurs som består av studiebesök på eventuella framtida arbetsplatser samt föreläsningar av forna studenter eller personer som arbetar med litteratur på ett eller annat sätt. Denna kurs har tagits väl emot av studenterna och är ett initiativ som även nordiska språk kunde ta efter. Situationen på arbetsmarknaden är av undersökningsresultaten att döma god och framtidsutsikterna ljusa. Så trots att utbildningen i nordiska språk eller nordisk litteratur för många inte mynnar ut i en yrkes-examen är nordisterna nöjda med både sina studier och sina arbetsuppgifter.

Sara Nordlund är nybakad magister i nordiska språk. Rapporten Hur gick det sen? En undersökning om sysselsättningen bland magistrarna i nordiska språk och nordisk litteratur vid Helsing-
fors universitet 1991-2000 är hennes pro gradu-avhandling.

top
Back to autumn issue 2002