To the homepage of the Universitas Helsingiensis


the quarterly of the University of Helsinki

STUDENTERNA MÅR DÅLIGT
- MEN HJÄLP FINNS ATT FÅ

Dagens samhälle ställer höga krav på sina unga. De förväntas avlägga åtminstone en högskoleexamen, helst i snabb takt och med bra betyg. För att stå sig i konkurrensen då de söker sig till sina första "riktiga" arbetsplatser bör de ha arbetserfarenhet och gärna relevant sådan. Därtill förväntas de både ta sig tid att motionera och delta i det glada studentlivet.

Mira Danielsson

Back to autumn issue 2002


Det låga studiestödet är en orsak till att flera studerande söker sig till arbetslivet innan de avslutat sina studier. Många blir på den vägen och studierna blir liggande. Stressen ökar då de varken hinner vila sig tillräckligt eller sköta sin kondition. Människorelationerna blir lätt lidande av den ständiga tidsbristen och därigenom även självkänslan. Många studerande lever i ett ekorrhjul som snurrar allt snabbare. Mentalvårdsköerna på Studenternas hälsovårdsstiftelse, SHVS, är milslånga och det står klart att en stor del av de unga behöver hjälp.

Vad som upplevs som välbefinnande är mycket individuellt. Någon anser att tak över huvudet är det viktigaste. En annan prioriterar studieframgång. En tredje vill hålla sin kropp i form och vårda sin hälsa, medan en fjärde vill njuta av ett fartfyllt socialt liv. För de flesta är dock fysisk och psykisk hälsa bland de viktigaste förutsättningarna för studieframgång.

Undervisningen och studiegemenskapen tillsammans med tillräcklig vila och sömn, hälsa och motion, sociala relationer och psykiskt välmående bildar en helhet som påverkar välbefinnandet. De enskilda beståndsdelarna påverkar och påverkas av varandra.

Långa mentalvårdsköer

Omkring 12-14 % av alla studenter använder sig av SHVS mentalvårdstjänster under sin studietid. Årligen söker sig ungefär 5 % av de närvaroanmälda studenterna till mentalvården. År 2001 besöktes SHVS mentalvårdavdelning sammanlagt 42 803 gånger. Behovet av hjälp ser inte ut att minska; besöken var 5,8 % flera än året innan. Men resurserna är begränsade och många tvingas vänta på hjälpen. SHVS' mål, som även uppnås, är att den som söker hjälp skall få en tid för ett första besök inom 1-3 veckor. Det är depåföljande gångerna som man sedan är tvungen att köa för. I värsta fall kan väntetiden bli så lång som fem månader.

I skrivande stund köar ca 300 studenter för mentalvård, men på våren var siffran så hög som 400. Det är ett faktum att det finns fler som är i behov av hjälp men av någon anledning inte söker den eller kanske inte ens vet om den. Man bör ändå minnas att SHVS inte är den enda instansen som erbjuder mentalvård och psykiskt stöd för studenter.

Hjälp finns att få

Det finns flera aktörer som engagerar sig i studenternas välbefinnande, men bristen på samarbete har gjort att hjälpen inte koordinerats tillräckligt väl. Informationen når inte alltid fram till den enskilda studenten eller till universiteten. I Finland har Finlands Studentkårers Förbund, FSF, tillsammans med Studenternas hälsovårdsstiftelse, SHVS, och Studenternas Idrottsförbund, SIF, reagerat på problemet. Redan 1999 tog de initiativet till det s.k. Kehrä-projektet. Projektet arbetar för att öka studenternas välbefinnande genom att skapa samarbete mellan olika aktörer. Centrala aktörer i projektet är, förutom SHVS, FSF och SIF, universiteten och studentkårerna. Samarbetspartners är också Studenternas forskningsstiftelse Otus rs., föreningen Nyyti rf. och studentprästerna.

Idén med Kehrä-projektet är att genom ett systematiskt samarbete mellan de olika aktörerna förbättra studenternas hälsa, välbefinnande och studieförmåga. Man söker även olika sätt att göra studieprocessen smidig, vilket är av stor vikt för universiteten. En viktig målsättning för projektet är att förändra den finländska studiekulturen och studiemiljön i en riktning som främjar såväl individens som samfundets välbefinnande. Man vill på verka såväl universitetens studiekultur som studerandenas fritidskultur. Därtill strävar man efter att göra både den fysiska och den psykiska studiemiljön hälsosammare. För att uppnå dessa målsättningar verkar Kehrä-projektet på tre olika nivåer: individ-, studiemiljö- och organisationsnivån.

En av Kehrä-projektets målsättningar är att skapa lokala nätverk som arbetar för studenternas välbefinnande. I Helsingfors har man konkretiserat Kehrä-ideologin i Hyrrä-projektet som är ett gemensamt projekt för Helsingfors universitet, Studentkåren vid Helsingfors universitet, HUS, och SHVS. Projektets mål är att öka välbefinnandet och minska illamåendet hos studenterna vid Helsingfors universitet. Avsikten är att stödja studerandenas helhetsmässiga välmående och att hjälpa dem att förbättra sin studieförmåga och därmed slutföra sina studier.

Kehrä-projektets projektchef Kristii-na Kunttu nämner en mängd kurser som konkreta exempel på vad man redan åstadkommit inom ramen för projektet. I Åbo har man ordnat kurser för personer med rampfeber och i höst ordnas en kurs i hur man ska handskas med stress. I Tammerfors samlas personer kring temat naturupplevelser. De söker dels lugn och ro ge-nom att gå ut i skog och mark, dels använ-der de sin fantasi för att skapa inre lugn.

Ett annat exempel på samarbete mellan olika aktörer finns i Joensuu där en samarbetsgrupp med representanter från universitetet, SHVS och studentkåren tillsammans har hand om studiehandledningen. Kristiina Kunttu betonar att meningen med Kehrä-projektet är att arbeta för att förebygga studenternas illamående.

Flera enskilda projekt och kampanjer sprider information om den hjälp som finns att få och försöker minska tröskeln för att söka hjälp. Under hösten ordnar Studentkåren tillsammans med Akavas studerandeutskott ett seminarium som behandlar tidsbrist, stress, burnout och olika sätt att handskas med dessa. Tidpunkten, den 2 oktober 2002, sammanfaller med "Världens jäktfria dag", som HUS utlyser för andra året i rad.

Mira Danielsson studerar juridik vid Helsingfors universitet. År 2002 är hon som medlem av styrelsen vid Studentkåren vid Helsingfors universitet ansvarig för akademiska och socialpolitiska ärenden samt tvåspråkighet. Hon är även medlem av FSF:s arbetsgrupp för välmående.

Mera information: www.yths.fi, www.syl.fi, www.nyyti.fi.

top
Back to autumn issue 2002