Universitas Helsingiensis

The quarterly of the University of Helsinki

Växer det bananer på Island? Nordens Institut i Finland informerar om Norden i Finland och om Finland i Norden
- Det är vikigt att Finland, trots alla politiska förändringar som skett, bibehåller en koppling till det övriga Norden, säger Henrik Wilén, direktör för Nordens institut i Finland sedan augusti 2000.
- Dessutom är det viktigt att språk- förståelsen ökar, att man i Finland intresserar sig för de andra skandinaviska språken, främst svenskan, men också att tröskeln sänks för de skandinaver som är intresserade av att lära sig och bekanta sig med finskan.

Mia Sandvik

Back to autumn issue 2002

I de nordiska länderna, de självstyrande områdena Åland, Färöarna och Grönland samt i Nordens närområden finns nordiska informations- och kulturcentra, som visserligen har olika uppdragsgivare men som alla sprider kunskap och information om Norden. I Finland sköts detta av Nordens institut i Finland, Nifin, som finansieras av Nordiska ministerrådet. Nifin grundades år 1997 eftersom Nordiska språksekretariatet lagts ner i mitten av 1990-talet och det således under några år inte fanns någon samnordisk institution i Finland. Institutet finns på Fabiansgatan 34, och är tillsammans med en rad andra nordiska institutioner hyresgäst hos Nordiska investeringsbanken, varför nr 34 brukar kallas "Nordens Hus".

Nifins övergripande uppgifter är att i Finland sprida kunskap om Norden, det nordiska samarbetet och de skandinaviska språken men även att sprida kunskap och information om Finland i övriga Norden. Nifin har alltså två huvuduppgifter även om tyngdpunkten ligger på den första, vilket enligt Henrik Wilén är naturligt eftersom institutet är stationerat i Finland. Nifin riktar sig främst till barn, unga, studerande, lärare, myndigheter och kulturarbetare, men även till press, radio och tv.

- Samhällsutvecklingen har lett till att Norden blivit en slags hemmamarknad, förklarar Wilén.

- Den nordiska mobiliteten, d.v.s. att man åker till ett annat nordiskt land än sitt eget för att arbeta, samt de många företagsfusionerna bidrar till att behovet av att känna varandra och känna varandras språk blir ännu större än tidigare.

Biblioteket och Bibbi

Nifin upprätthåller ett nordiskt specialbibliotek som är öppet för alla, även om det riktar sig speciellt till skolor, universitet, allmänna bibliotek och kommuner i Finland. Materialsamlingen består av nordisk skönlitteratur och även facklitteratur på vissa områden. Skönlitteraturen finns som regel på originalspråk men särskilt litteratur av isländska författare finns ofta också i översatt form. Dessutom finns ordböcker och uppslagsverk, samt nordisk statistik. Biblioteket mottar även publikationer av Nordiska ministerrådet och har ett urval nordiska dagstidningar. AV-samlingen består av nordiska videofilmer, nordisk musik, CD-rom, nordiska språkkassetter m.m. och till kundernas förfogande finns även datorer med internetförbindelse.

Inom ramen för biblioteket ordnas också småskaliga kulturevenemang av olika slag.

- Vi presenterar t.ex. regelbundet kända nordiska författare och också nya, okända författare under författarkvällar, berättar Henrik Wilén.

- Dessutom lyfter vi fram Nordiska rådets litteraturpris genom att presentera pristagarna och deras böcker. Eftersom våra viktigaste målgrupper är barn och ungdomar har vi också ordnat barnskådespel och haft nordiska gästspel. Vi bjuder in dagis- och lågstadieklasser på till exempel sagostunder. Huvudsaken är att de får ett smakprov på nordisk berättarkultur,

Nifin har även utvecklat ett virtuellt barnboksbibliotek, Bibbi, där alla Nifins barnböcker föreligger och som dessutom innehåller en stor nordisk ungdomsboks- och barnbokskatalog. Några verk lyfts också fram audiovisuellt, de läses upp på fem nordiska språk och är försedda med bilder och text. Dessa byts ut med ett halvt års mellanrum. Just nu är det t.ex. möjligt att lyssna på sagan om tandtrollen "Karius och Baktus" av den norske författaren Thorbjörn Egner.

- Barnen kan lyssna på dessa och dessutom recensera böckerna. Vi hoppas att de via de här smakbitarna ska bli intresserade av litteratur. Dessutom är de audiovisuella sagorna viktiga eftersom man som t.ex. dansk i Finland eller finsk i Norge kan klicka in och höra sagan på sitt modersmål, säger Wilén.

Finska för skandinaver

Språk- och utbildningssektorn ordnar och informerar om språkkurser. Dessutom ordnar de små kampanjer.

- Vad gäller språkkurserna har det mest blivit kurser i danska men även i isländska och norska. Tillsammans med Hanaholmens kulturcentrum ordnar Nifin också sommarkurser i finska för skandinaver. Tvåveckorskurserna brukar locka 20-25 deltagare. Kursdeltagarna har antingen finska rötter eller så har de kontakter till Finland via jobbet, berättar Wilén.

- Jag ser en förändring i det nordiska intresset för Finland. Förut behandlades Finland lite som kusinen från landet, genom vår speciella ställning under kalla kriget. EU-medlemskapet har omkullkastat detta och Finland är idag med i den s.k. hårda kärnan i Europa. Från att ha legat en aning avsides både politiskt och geografiskt, är det nu ingen tvekan om Finlands plats i Europa. Detta i kombination med teknologiutvecklingen och Nokia, för att använda en kliché, har bidragit till att det moderna Finland blivit intressant, vilket även har ökat intresset för det finska språket.

Språk- och utbildningssektorn har gett ut broschyrer om finska språket, först i Sverige och sedan i Norge och i våras inleddes en liten kampanj i Danmark med broschyren "Det finske sprog". Broschyren innehåller bl.a. en kort presentation av det finska språket och av några finländska författare samt beskriver några danskars erfarenheter av finskan och det finska. Finska fotbollslandslagets före detta tränare, Richard Møller Nielsen redogör t.ex. för hur han efter en middag tillsammans med ledningen för en finsk fotbollsklubb gjorde sorti genom att artigt säga "Minä rakastan sinua" (Jag älskar dig) till de församlade. Det var något Møller Nielsen hört en av sina spelare säga varje gång denne avslutade ett samtal på sin mobiltelefon, och han trodde således att det betydde adjö.

- Den danska dagstidningen Politiken nappade på vår anspråkslösa kampanj och skrev utgående från broschyren, två stora artiklar om det finska språket, med följden att Nordiska ministerrådet blev nedringt av folk som ville ha broschyren, säger Wilén roat.

Gästande nordbor

Till institutets språk- och informationssektor hör även samarbetet med skolorna, främst med svensklärarna i finska skolor. Nifin hjälper skolorna att ordna nordiska temadagar och man får dessutom beställa material från Nifin i undervisningssyfte. Institutet sänder även ut nordbor, som befinner sig i Helsingfors, till skolorna, för att på tydlig skandinaviska berätta om sina respektive länder.

- Tanken är att elever som är intresserade av att lära sig svenska och att kommunicera på svenska i Norden, ska få en kick av att de förstår de gästande nordborna. Responsen har varit väldigt positiv och efterfrågan överstiger utbudet. Vi har då istället ordnat kulturprogram, t.ex. nordiska gästartister eller inhemska artister med nordiskt på programmet som åker runt i skolorna, berättar Wilén.

På projektbasis har Nifin i två år ordnat fortbildningskurser för nordiska tolkar. Meningen är att ett av språken ska vara finska.

- Behovet av tolkar är stort. Många finskpråkiga vill tala sitt modersmål och många, även rikssvenskar, har svårt att förstå danska, säger Henrik Wilén.

- Speciellt i officiella sammanhang då det är viktigt att alla är införstådda med överenskommelser och vad som sägs, är det bättre att använda tolkar än "bad English". Sedan kan konversationerna kring middagsborden eller i korridorerna föras på vilket språk som helst. Oftast är det skandinaviska.

Enligt Wilén handlar det nordiska samarbetet dessutom om mycket annat än det som sker på toppnivå. Samverkan försiggår framförallt på gräsrotsnivå inom kommunerna, mellan vänorter, idrottsklubbar och kulturföreningar. Ibland sker detta umgänge på skandinaviska, ibland på engelska.

Våra favoritgrannar

Nifins informationssektor ordnar seminarier dels på egen hand, dels tillsammans med andra. De har exempelvis i samråd med Pohjola-Norden ordnat seminarier som handlat om kulturskillnader i arbetslivet i Norden och om massmediernas roll i Norden. Dessutom har informationssektorn beställt några opinionsundersökningar.

- Den första opinionsundersökningen, som publicerades för några år sedan, handlade om vem finländarna föredrar som grannar. Det visade sig då att norrmännen var våra favoritgrannar, berättar Wilén.

I en annan undersökning tillfrågades folk som jobbade med nordiskt samarbete på alla nivåer vilket språk de tyckte lämpar sig bäst i nordiska sammanhang. Svaret blev att 38 % föredrog engelska. Till hösten publiceras en undersökning om gymnasieelevers inställning till det nordiska och om deras kunskaper på området.

Nordisk identitet och "svorsk"

Wilén anser att det finns en nordisk identitet men poängterar att det egentligen är skillnaderna mellan nordborna som är intressanta. Enligt Wilén märks identiteten bäst när man befinner sig utanför Norden och inte i lika hög grad om man befinner sig i sitt hemland eller i ett annat nordiskt land. Han nämner att det finns några gemensamma drag som är uppenbara; geografin, klimatet och historien samt rättstraditionerna och den sociala mobiliteten. Även jämställdheten mellan könen och intresset för miljön är något nordborna har gemensamt.

- Man ska inte överdriva de gemensamma faktorerna och deras betydelse men de finns där. Man ska heller inte överbetona det gemensamma och göra det till något "Hurra, vad vi är bra!" säger Wilén. Jag har själv bott fem år i Oslo och tyckte det var angenämt och skojigt, eftersom man var borta men ändå hemma. Det finns små kulturella skillnader mellan de nordiska länderna och dem tycker jag man ska lyfta fram. Det är skillnaderna som är intressanta.

- En annan del av identiteten är naturligtvis den språkliga gemenskapen, även om det finska Finland och Island på den punkten ligger lite vid sidan om. Men man är inte mindre nordisk än andra nordbor, fastän man talar finska eller isländska. Den språkliga gemenskapen är viktig men den är inte avgörande, poängterar Wilén.

- Idag verkar det som om engelskan skulle ta över. Många unga finländare väljer att tala engelska framför svenska. Islänningar läser danska i skolan, men väljer oftast att tala engelska i umgänget med nordbor. För skandinaver är situationen en annan. Svenskar, danskar (förutsatt att de talar tydligt) och norrmän kan tala sitt modersmål och bli förstådda. Det är internordisk språkförståelse när den är som bäst.

Sin egen variant av skandinaviska beskriver Wilén som "svorsk", dvs. svenska kryddad med norska ord och uttryck.

- Det är bra att lära sig nyckelorden som skiljer de skandinaviska språken åt, så det inte blir missförstånd. En norrman som till exempel säger att han inte har anledning att träffa dig menar de facto, på hövlig norska, att han inte har möjlighet att träffa dig, förklarar Wilén.

- När jag pratar med danskar försöker jag strö in danska ord men vet inte om det är så lyckat alla gånger. Jag tycker i alla fall det är roligt att bjuda till lite - det är ju det som ökar språkförståelsen.

Norden i framtiden

Wilén ser positivt på det nordiska samarbetets framtid och menar att även om samarbetet får andra former så minskar det inte.

- Den europeiska integrationen innebär framförallt integration mellan grannländer. Finland och Sverige har inte sedan tiden före år 1809 stått varandra så nära som nu. Idag samarbetar man t.o.m. på områden som förut varit tabu, t.ex. inom försvarspolitiken.

Också EU:s utvidgning ställer det nordiska samarbetet inför nya utmaningar i och med att samarbetet kommer att försiggå innanför ramarna för en ännu större helhet än förut.

- De regionala samarbetsmönstren blir av stor vikt, eftersom det är bra om en liten enhet som Norden kan framföra en gemensam synpunkt i ett större forum. De nordiska statsministrarna sammanträder ju redan innan EU-toppmöten, påpekar Wilén.

- På sikt tror jag att alla nordiska länder kommer att vara medlemmar av samma klubb, det som idag är EU. Man kommer kanske att samarbeta med de baltiska länderna och länderna kring Östersjön och det kommer då i praktiken att handla om ett sorts "nordiskt block".

Nifins framtid

- De första åren har gått till att göra institutet känt bland folk. Om ett år får Nifin en ingång vid Kajsaniemigatan och då förbättras både synligheten och tillgängligheten, förklarar Wilén.

- Vi hoppas att allt fler hittar Nifins bibiotek. På Nifin tror vi på det lilla formatet och ordnar hellre många små evenemang än få stora tillställningar.

På Nifins program för hösten står bl.a. författarbesök. Institutet deltar i Bokmässan med Nordiska rådets pristagare Lars Saabye Christensen från Norge som sin gäst. Dessutom kommer den isländska författaren Mikael Torfason, kandidat till Nordiska rådets litteraturpris, på besök. Även norske Erlend Loe gör ett återbesök i Finland och kommer också att åka runt i några skolor. En isländsk teatergrupp kommer att turnera i skolorna och skådespelaren Sixten Lundberg kommer att hålla sagostunder på institutet.

Nifin har också låtit översätta den norska ungdomsförfattaren Rune Belsviks roman "Ein naken gutt" till finska och boken ska skickas ut till de finskspråkiga skolorna. De svenskspråkiga högstadierna får en klassuppsättning av ungdomsromanen "Sandor Slash Ida" av Sara Kadefors. Tanken är att locka skoleleverna att läsa nordisk litteratur. Samtidigt vill man med böckerna markera Nordiska rådets jubileumsår som firas med anledning av att rådet i år inlett sitt femtionde verksamhetsår. Trots femtioårsjubileet har inte Nordens institut i Finland mer evenemang på agendan än vanligt.

- Nej, egentligen händer det inte mer än vanligt i år. Hos oss på Nifin är ju varje år ett nordiskt jubileumsår, säger Henrik Wilén roat.

Mia Sandvikk studerar nordiska språk vid Helsingfors universitet.

top
Back to autumn issue 2002