Välkommen!

Institutionen för exegetik har två läroämnen:

• gammaltestamentlig exegetik
• nytestamentlig exegetik.

I studierna i exegetik fördjupar sig studeranden i Bibelns tillkomst, innehåll och tolkningar. Speciell uppmärksamhet fästs vid de kulturer där texterna tillkom. Studierna i hebreiska och grekiska är viktiga eftersom merparten av Bibeln ursprungligen skrevs på dessa språk. Exegetiken erbjuder kunskap och perspektiv som belyser Bibelns religiösa och samhälleliga betydelse i vår tid. Institutionens forskning håller hög internationell standard. Forskningsprojekt i exegetik har utsetts till spetsforskningsenheter både inom Helsingfors universitet och inom Finlands Akademi.

Gammaltestamentlig exegetik

Gamla testamentets exegetik är en vetenskapsgren som forskar i den del av Bibeln som skrevs på hebreiska, Gamla testamentet. Kännedom om det hebreiska språket och den hebreiska litteraturen utgör grunden för forskningen om GT. Forskningen intresserar sig också för de arkeologiska fynd som gjorts i Israel och dess grannländer. Institutionens forskare bedriver arkeologiska utgrävningar i Galiléen på den plats där staden Kinneret fordom stod.

Ett av institutionens centrala forskningsområden är det forntida Israels historieskrivning, med vilket menas framför allt den deuteronomistiska litteraturen, men även den påföljande kronistiska och närliggande senare litteraturen. Övriga fokusområden är den översättningstekniska forskningen i GT:s grekiska översättning Septuaginta; Qumranforskning; samt forskningen i israelisk och assyrisk profetism. Utöver detta bedrivs forskning i Gamla testamentets teologi och kvinnoforskning. Gamla testamentets exegetik lämpar sig som huvudämne både för studerande som inriktar sig på praktiskt arbete och studerande som ämnar bli forskare. Ämnet kan även utgöra ett biämne till studierna i semiska språk.

Nytestamentlig exegetik

Nya testamentets exegetik undersöker allt bibehållet material från den tidiga kristendomen, ungefär åren 50–150. En mångsidig förståelse av den tidiga kristendomen förutsätter en gedigen kunskap om dess judiska och hellenistiska bakgrund.

Forskarna intresserar sig för den situation i vilken texterna i NT uppkom, den muntliga tradition som utgjorde grunden för dem, och de övriga källor som skribenterna använde sig av. En annan viktig fråga är hur de olika tidiga kristna grupperna uppfattade Jesu betydelse. I studierna i Nya testamentet fördjupar sig studeranden till exempel i de utmärkande dragen i Paulus' tänkesätt eller i de olika situationer då evangelierna skrevs och de typiska uppfattningar som skribenterna hade. De skrifter som utelämnats ur Nya testamentet, som t.ex. de koptiska texter som hittats nära Nag Hammadi i Egypten, eller texter skrivna av judekristna, förmedlar viktig information om de första århundradenas kristna rörelser.

Vid sidan av de historiska frågorna forskar exegeterna i texternas berättelsevärld och sociala bakgrund, i de litterära och oratoriska medel som används, och i kommunikationen mellan skribenten och läsarna.

Nya testamentets exegetik ger både teologer och alla som är intresserade av vår kulturs rötter baskunskaper om kristendomens uppkomst och dess klassiska texter. Ämnet lämpar sig som biämne till studier i till exempel klassisk filologi, religionsvetenskap, historia eller litteraturvetenskap.

Studier

Allt praktisk information gällande studieärenden hittar du i alma-intranetet (på finska, användar-ID behövs). Läs mera kursinformation på WebOodi.